månadsarkiv: januari 2019

Att se mobbning ur flera perspektiv är mycket viktigt. Barnperspektiv - Barns perspektiv

Mobbning Barnperspektiv Barns perspektiv

För att förstå och kunna förebygga samt åtgärda mobbning måste man som vuxen och pedagog kunna se både barn, sig själv, sin roll och samhället i olika perspektiv, samt även i förhållande till gällande moral och bäst möjliga etiska förhållningssätt. 

Under förskoletiden gäller barnperspektivet, att man ska se barnet och barngruppen utifrån dess förutsättningar och möjligheter samt anpassa och leka fram lärande. Här skulle med lagom stora barngrupper finnas gott om tid att på djupare sätt arbeta med barnens förståelse för varandra och deras roll i relation till närmsta omgivningen. Tyvärr ser det på många håll ej så bra ut då barngrupperna är för stora och personaltätheten inte räcker till för att fånga upp och göra barnen mer redo för skolan och livet. Man hinner inte med att tillvarata varje barns perspektiv, d.v.s. hur barnen ser på saker och ting, vad de tycker, vill och behöver. I otillräckligt pedagogiskt förskolearbete kan viss del av grunden för mobbning finnas. 

Kastet från förskola upp i skola med helt andra krav är sett ur ett barnperspektiv abrupt, särskilt i förhållande till den stress som orsakas av stora klasser, för få lärare och de höga kraven som är relaterade till lärande- och kunskapsperspektivet inom skolan. Otaliga är de berättelser från barn själva, utifrån barns perspektiv, som berättar om detta. Stress leder hos vissa individer till mindre bra aktiviteter medan det hos andra leder till passivitet, ledsenhet, oro och ångest. Här finns tydlig grobädd för mobbning inbegripet självmobbning

Skolperspektivet är i grund baserat på rättsperspektivet, eller ska vara det. Ändå rapporterar Friends att 60.000 skolbarn dagligen i skolan utsätts för kränkningar och mobbning. Det talar sitt eget språk och visar att kommuner och skolor missar förebyggande eller åtgärdande av kränkningar, diskriminering eller mobbning. Eftersom kommunerna är huvudmän gällande den kommunala skolans verksamhet måste vi här uppmärksamma hur politikerna i kommunerna arbetar för att uppfylla både gällande ramverk och vad t.ex. Barnkonventionen framför. Politikerperspektivet såväl på regeringsnivå samt på kommunalnivå är i förhållande till mobbning väldigt viktigt och måste avsevärt förbättras. 

Samhällsperspektivet vilket delvis utgår från hela tiden ökande produktion och avkastning, gör att barnperspektivet och barns egna perspektiv hamnar i skymundan. Kraven gällande kunskapsperspektivet drar ifrån de känsliga subjekt som barn utgör och förvandlar dem till ett mellanting mellan subjekt och objekt. Det skapas p.g.a. samhällsperspektivet ett slags tunnelseende. Det går för snabbt för att de viktigaste grundläggande perspektiven ska kunna beaktas, tillvaratas och vägvinnande föras framåt. Det mönster samhället hamnat i skapar utan tvekan stress, psykiskt lidande, mobbning och självmobbning.

Individ-, grupp-, relations- och trygghetsperspektiv måste väga tungt och vara vägledande samt bärande för skolans verksamhet. Det är genom en trygg bas lärande- och kunskapsperspektiven kan uppfyllas, och med det samhällsperspektivet. Vi måste dock sakta ned, t.o.m. backa bandet, titta på vad historien säger och med reviderat och uppdaterat kunskapsbegrepp starta om i ett lugnare och vidare perspektivsbeaktande tempo. Har samhället råd att som nu, formligen mobba ut allt fler barn genom för höga krav och med kraven kommande stress? 

Första bilden i detta inlägg föreställer ett par glasögon som kan användas metaforiskt. Det är väldigt viktigt för att både förstå och kunna åtgärda mobbning att se fenomenet utifrån olika perspektiv. Pedagogerna i skolan måste kunna se såväl mobbarens, den mobbades och gruppens perspektiv. Pedagogerna måste bildligt talat ta på sig barnens glasögon för att kunna förstå och åtgärda det som händer. På samma sätt kan det vara framgångsrikt att låta mobbaren ta på sig den mobbades glasögon för att förstå vad mobbningen orsakar. Den som mobbats kan få hjälp av att bredda sitt perspektiv, som ofta genom mobbning styrs in på att det är ens eget fel att man utsatts. Konsekvenserna av mobbning leder till dåligt självförtroende och bristande självkänsla. Självanklagelserna kan genom perspektivbreddning lindras och motverkas. 

Mer att fundera på och väga in är föräldra-, familje- och fritidsperspektiv, för nog är det så att man inte kan separera världarna skola-fritid från varandra. Barnen befinner sig med en fot i varje värld. Dras mattan undan ena foten blir balansen lidande och den andra foten blir då negativt påverkad och klumpigare… Allt hänger samman och måste beaktas utifrån detta faktum. Begreppet KASAM, känsla av sammanhang är viktigt.  

Har du några schyssta infallsvinklar eller synpunkter på artikeln är du välkommen att kommentera nedan eller sända ett mail. 

Mobbning är ofta förenat med grupptryck

Mobbning – Upplevt och verkligt grupptryck

Upplevt grupptryck är när man inom sig känner eller tänker att man måste vara på ett visst sätt för att passa in eller för att vara någon. Ett bra exempel är mode. Den som inte klär sig enligt modet riskerar att blir utanför gruppen och kan bli mobbad. För att bli accepterad är det vanligt att ta efter andras sätt att vara, göra och se ut, trots att ingen har sagt eller gjort något för att påverka. 

Verkligt grupptryck är när två eller fler personer på något aktivt sätt gör att andra följer vad de vill. På grund av verkligt grupptryck är det svårt att säga nej, när till det yttre starka mobbare eller annan typ av grupp finns i närheten och använder sina grupptrycksknep. 

Den person som faller för verkligt eller upplevt grupptryck ändrar ofta sin attityd, sina åsikter och sitt uppförande, så det bättre stämmer överens med gruppens sätt att fungera. Ibland går grupptrycket så djupt att det ändrar våra sanna känslor, tankar, åsikter, önskemål och handlingar. Det är tyvärr mycket lätt att därför dras med i mobbning utan att förstå vad man egentligen är med och gör emot mobbningsoffret och samtidigt mot andra på skolan eller sin arbetsplats. 

Utsätts vi för grupptryck och gör som gänget vill ger handlingen ibland status och gruppens beundran. Det kan vara så att gänget direkt eller indirekt pressar en person att göra något de själva inte vågar. Den mindre bra gruppen kan utsätta en svagare individ för grupptryck och skicka denne ensam eller i spetsen för att utföra mobbning. Att göra som gruppen vill är inte en garanti för att bli accepterad och populär. Märker gänget att det är lätt att få en person dit de vill, utnyttjar de kanske detta för egen vinning och för att ha kul. Gruppen låter ibland den enligt deras perspektiv svagare personen vara med så länge den gör som de säger, men pratar samtidigt illa bakom dess rygg. Sammantaget blir det mobbning i flera led, både mot den som utsätts för grupptryck och mot den eller de som slutligen blir mobbade. 

I en situation där mobbning sker, ökar hetsen och grupptrycket inom mobbningsgrupperingen. Det leder ofta till allt grövre verbal mobbning och slutligen till våld, kanske riktigt skadligt eller rent av dödligt våld. 

För att stå emot grupptryck måste man vara medveten och stark i sig själv. När gruppen inte lyckas få någon dit de vill kan de öka på grupptrycket och mobba ordentligt: ”Vad mesig du är, Fegis, Bangare, Tönt” o.s.v.. Genom att hetsa och mobba allt mer och aggressivare, även fysiskt, testar de och försöker få individen dit de vill. 

Rädslan av att hamna utanför gemenskapen och sökandet efter en egen identitet kan göra att man kopierar andras beteende och handling. Handlar det om negativt grupptryck är det därför lätt att hamna i rollen som mobbare, rasist, kriminell, våldsverkare eller missbrukare. Att hamna i negativ roll brukar till en början innebära mindre farliga eller uppseendeväckande aktiviteter, men kan lätt utvecklas till riktigt allmänfarliga eller självdestruktiva handlingar. Mobbning måste dock alltid ses som mycket allvarligt även om omgivningen eller gruppen inte tycker det.

Ett svårare men långt bättre sätt att bli accepterad är att vara sig själv, stå för det man vill och menar, inte ge efter för negativt grupptryck, och samtidigt vara ödmjuk och lyssna på vad andra vill, tänker och tycker. Detta sätt där man visar både sig själv och andra respekt är svårare, men ger mycket bättre vinst i form av äkta och varaktig popularitet hos långt fler människor än i den lilla negativa mobbningsgruppen. Att vara sig själv och stå för det man tycker och tänker ger inre trygghet, stabilitet och verklig identitet. 

När man som lärare eller annan vuxen ser att det bildas sammansvetsat negativa grupper som inom och utom gruppen använder grupptryck av olika slag samt mobbning, är det inte så mycket lönt att moralisera och på så sätt försöka bringa reda i det som händer. Det gäller att försöka förstå gruppdynamiken och de individer som ingår i gruppens sfär. Det gäller att hitta samt förstå bakomliggande faktorer och skapa kontakt samt relation med gruppmedlemmarna var för sig och tillsammans. Försöker man med tuffare tag utan detta förfaringssätt kan gruppen känna sig attackerad och stärka den negativa gruppdynamiken, samt eskalera mobbning eller andra dumheter. Mobbningen måste dock stoppas upp utan väntan på närmare kontakt och relation. Mot mobbning är det enda som gäller nolltolerans. Det budskapet måste sedan tidigare, tillsammans med mycket tydlig åtgärds- och konsekvensplan, vara meddelat och införstått alla på en arbetsplats eller skola.

Desto starkare och hårdare en grupp utåt sett är, ju svagare kan gruppmedlemmarna vara. Får gruppen hårt motstånd och allt ställs på sin spets är det inte säkert att gruppmedlemmarna ställer upp för varandra. Den tuffa och mobbande gruppen håller ibland ihop för att känna styrka och för att medlemmarna inte vill visa eller känna sin svaghet. Det kan också vara så att gruppen har en karismatisk och stark ledare som använder negativt grupptryck för att få rädslorespekt och status. Kring denne ledare samlas svagare och vilsna individer vilka kan ses som wannabees, hangarounds, pretenders och underdogs. Finns sådan gruppdynamik bland grupper av skolelever kan det vara bra att satsa extra åtgärder inriktat mot ledaren och gruppens kärna, samtidigt som de andra ges stöd i att inte falla för grupptrycket. 

Tänkvärt:

Den som försöker vara någon genom att vara som andra, särskilt de som agerar negativt, är egentligen ingen. Den som följer och gör som andra mindre positiva individer har egentligen ingen egen identitet. Vilken identitet vill du ha, vill du vara negativ följare eller positiv skapare? 

CS CLUB SCHYSST är ett registrerat varumärke

CS CLUB SCHYSST® är nu registrerat varumärke

Själva tankarna och idéerna bakom CS CLUB SCHYSST började egentligen ta form för ganska många år sedan. Först nu har av olika anledningar, bl.a. mobbning, konceptet och projektet kunnat startas upp och få luft under vingarna. 

När man har upplevt något, när man utbildat sig inom ämnesområdet och när man på flera sätt arbetat med detsamma, då kan pusselbitarna börja falla samman, hur saker, ting och förhållanden hänger ihop, hur man kan gå vidare och utveckla i rätt riktning. Arbetet som rör mellanmänskliga frågor och samhället i både smått och stort kan ingen ”one man show” utföra. Detta arbete måste gro, starta, vidareutvecklas och vidmakthållas på olika samhällsnivåer, vilka kan påverka varandra både direkt och korsvis för samförstånd, samarbete, samverkan, spridningseffekt och snabbare utfall. 

Just när det gäller mobbning är det positivt att arbeta samhälleligt ingående samt parallellt med barn och ungdomar i fokus, både i teori och praktik. Barnen och ungdomarna är starten och fortsättningen på morgondagens samhälle. Med rätt värdegrund samt kunskap redan från gräsrotsnivå måste samhället i frågorna avsevärt kunna stärkas och förbättras. Eskalerande negativa trender måste brytas. Det gör vi som bäst tillsammans. CS CLUB SCHYSST ämnar vara delaktigt, sammanförande, uppmuntrande och utbildande i sak. 

När varumärkesansökan sker specificeras under vilken eller vilka varu- samt tjänstegrupper namnet eller ordmärket ska skyddas. Det gäller att noga fundera igenom sitt koncept för att finna rätt klassificeringar. CS CLUB SCHYSST har siktat högt och långt fram med tanke på talesättet; ”Sikta på månen. Missar du så är du ändå på väg mot stjärnorna”. Varumärkesskyddet gäller brett inom varor och tjänster (klass 41): Nöje, underhållning, sociala nöjesevenemang,  kultur, handledning, undervisning, utbildning etc. Läs mer i registreringsbeviset, hämtas som pdf. 

Registrerat varumärke gällande CS CLUB SCHYSST

Denna typ av registering, där man gör en logotype av text och bild kallas ”ordmärke”. Det innebär att både discokulan och texten var för sig och tillsammans är skyddade. Efter att skydd beviljats får man sätta ® för registrerad i samband med namn och logotype. Texten i loggan är gjord för att ses som bäst från 1200 pixlars bredd och i synnerhet upp i stortryck. 

Läs mer om tankarna och planeringen bakom CS CLUB SCHYSST

Nu kör vi !!

Mobbning innebär avsaknad av respekt och rädslorespekt samt disrespekt

Mobbning äkta respekt rädslo- och disrespekt

Mobbning kan beskrivas som respektlösa handlingar emot någon i sin fysiska närhet eller på avstånd, t.ex. via sociala medier på Internet kallat nätmobbning. Precis som i bilden ovan har respekt olika nyanser. Några av respektnyanserna vill CLUB SCHYSST för eftertanke lyfta fram här.

Som mobbare respekterar man inte den eller dem som utsätts. Det kan kallas att disrespektera eller med lite modernare uttryck att dissa. Det är viktigt för mobbare att veta att de genom mobbningen också dissar sig själva. Det är inte alls värdigt att elakt ge sig på någon oavsett hur man än väljer att göra det.

Orsakerna bakom att bli en mobbare kan vara flera. Ibland sker mobbning för att stärka mindre bra självkänslor. Man antar då en roll som översittare och tuffing för att känna sig starkare och få rädslorespekt eller skrämselrespekt av den mobbade och andra i närheten. Sådan typ av negativ respekt håller inte i längden. Mobbaren blir förr eller senare genomskådad och ställd emot väggen. Den tuffa ytan smulas snabbt sönder om den konfronteras.

De som ser mobbningen ske utan att säga ifrån eller på något sätt hjälpa mobbningsoffret visar också på bristande respekt. Personerna närmast mobbaren brukar stämma in aktivt i mobbningen, medan andra tyst tittar på och därför blir medlöpare. Rädslorespekten kring mobbaren kan göra att de aktiva mobbarna eller åskådarna inte vågar göra något annat än att låta mobbningen fortsätta.

Mobbning kan delas in i olika cirklar, med mobbaren och den mobbade i mitten och olika roller utåt i cirkelformen. Som en röd tråd genom hela rollcirkeln kan begreppet respekt med dess synonymer, variationer och i synnerhet motsatser beskrivas. Även vuxna som inte hjälper mobbaren att sluta och inte ger sitt stöd åt den utsatte placerar sig själva i cirkeln och kan därför sägas ha brist på respekt.

Äkta respekt får den som är schysst både mot sig själv och andra. Äkta respekt innebär att andra ser upp till en för att man är snäll. Snällheten måste dock ha gränser. Är man för snäll och inte står upp för sig själv blir man lätt utnyttjad av andra som inte vet vad äkta respekt är. Att vara någon är detsamma som att säga ifrån, fast utan att vara dum och göra någon illa. Den som säger ifrån emot mobbning är verkligen någon, som visar vad äkta respekt är och själv därför förtjänar det.

Mobbare gör ofta allt de kan för att försvara sin tuffa yta och den rädslorespekt de lyckats bygga upp. När någon skrapar på ytan genom att säga ifrån kan mobbaren varva upp och göra vad den övat och blivit bra på, just att håna, mobba och kanske ta till våld. Det blir till ett levande bevis på rädsla, bristande självrespekt och disrespekt emot andra. När jag talat med mobbare om det här så har svaret blivit att de inte alls är rädda utan istället har blivit arga när någon ”dummat” sig emot dem. Ilska är ofta en fasad och ett skydd för att inte känna eller visa osäkerhet och rädsla. Det är inte säkert att mobbaren kan sina egna känslor på djupet eller inte vill kännas vid svaghetskänslorna. Därför är samtal och hjälp väldigt viktigt. Både mobbaren och mobbningsoffret behöver ingående stöd.

Den som är mobbad kan redan innan ha, eller av mobbningen få dåligt självbild och självkänsla. Det leder i sin tur ofta till att personen dissar sig själv på olika sätt. Att dissa sig själv såsom mobbare eller mobbningsoffer ofta gör kan kallas självmobbning. Läs mer om självmobbning här.

Man kan inte köpa sig äkta respekt genom att bjuda kompisar på pengar, saker och dyra upplevelser. Man kan inte få äkta respekt genom att vara förmer än andra och klä sig i dyraste märkeskläderna, sminka sig mycket, ha värsta mobilen, cykeln, EU-scootern eller bilen. De sakerna och annat är bara tunn yta som egentligen inte räknas. Kom ihåg att det är den du är, som gör vem du är, och gör vilken typ av respekt du får från andra och dig själv. Vilken typ av respekt vill du få? 

Det är vanligt att mobba sig själv. Det kan kallas för självmobbning.

Kan man mobba sig själv? Om självmobbning!

Det är mycket vanligt att inte vara schysst mot sig själv. Att upprepat på omedvetet eller medvetet sätt nedvärdera sig själv kan kallas för att mobba sig själv, eller självmobbning. 

Självmobbning kan ske genom känsla, tanke, ord och handling. Orsakerna kan vara många. En av dem är att bli utsatt för mobbning från andra. Då sänks ofta självkänslan och man kan lätt börja tvivla på sig själv och anklaga sig för att vara annorlunda och så som mobbarna säger att man är och ser ut. Vi är alla olika och hanterar sådant som mobbning individuellt, men forskning och erfarenhet säger att självkänslan och självförtroendet hos många drabbade sänks. Mobbning orsakar även stress som också gör att man kan må dåligt. Om ingen kamrat eller vuxen lyssnar, ger stöd eller åtgärdar kan det kännas extra jobbigt. Om ingen bekräftar att mobbning sker och verkar för att mobbningen ska sluta, så är det lätt att tänka tanken att det är en själv det är fel på. 

Känslor som uppstår vid mobbing kan vara väldigt jobbiga att hantera, särskilt om man inte kan klä känslorna i ord och få hjälp av någon. Känslor som oro och rädsla kan gnaga, urholka och leda till ångest, depression och trauma. Mycket av det som då händer inom en kan vara omedvetet, även om man är fullt medveten om själva mobbningen. Känslor kan leda till att man tänker, säger eller gör saker som inte är bra för en själv. Det som sedan händer är att känslorna kan bli ännu tyngre och mörkare vilket leder till ännu mer indirekt eller direkt självmobbning. 

Självmobbning genom handling kan ske genom att man gör sig själv fysiskt illa för att lätta på känslor eller för att man tycker illa om sig själv. Andra typer av handling som också innebär självmobbning är att man mobbar andra. En mobbare visar nämligen på svaghet och oförstånd. Även om det en tid kan fungera att få rädslorespekt så håller det inte i långa loppet. Det är inte ovanligt att de som tidigare i livet mobbat, väldigt bittert ångrar sig och mår dåligt. Mobbningen mot andra kan vända till självmobbning. 

Andra typer av självmobbning genom handling är att missbruka något, exempelvis droger, alkohol, pengar, sex, relationer, mat, sömn, dataspel etc. Missbruk kan vara ett sätt att försöka ta sig ur jobbiga känslor och levnadsförhållanden. Både den som mobbar och den som mobbas riskerar att hamna i missbruk. 

Kriminella handlingar kan också räknas in under självmobbning. Som kriminell ställer man sig själv utanför samhället och inte sällan drabbar kriminalitet såsom missbruk andra människor också. Skuldbördan kan bli mycket tung att bära och det falska ”roliga och spännande” som kan vara förknippat med kriminaliteten vänder snabbt till att istället bli en börda. 

Att inte välkomna andra genom främlingsfientlighet eller rasism är också en typ av självmobbning. Så som man är mot andra är man också mot sig själv. För vissa känns det inte så, men tittar vi under den tuffa fasaden så sker troligen ”avståndstagandet” för att man inte kommit så långt i sin personliga utveckling eller inte mår så bra. 

Mindervärdeskomplex kan också sägas vara en typ av mobbning. Denna typ av komplex brukar vara att man på något sätt tycker illa om sig själv. Fixering kan ske för att man får för sig att någon kroppsdel inte är fin tillräckligt, eller för att man inte tycker sig kunna saker tillräckligt bra. När man är ung och börjar bli medveten om sig själv är det vanligt att under perioder drabbas av mindervärdeskomplex. Kom ihåg att det inte är utsidan som räknas, utan insidan, hur man är mot sig själv och andra.  

Mycket viktigt är att försöka se och förklara vad som händer inom sig själv. Som ung kan det vara svårt. Då är det läge att ta hjälp av vuxna som lyssnar, tipsar och hjälper. 

För att åtgärda självmobbning gäller det att bli medveten om orsaker, känslor och vad som händer. Det gäller att erkänna för sig själv, antingen att man inte kan hjälpa vad som händer, eller att man har något att arbeta med. Om erkännandet inte sker så är det omöjligt att göra något åt och komma vidare. 

Ingen kan förändra världen eller sig själv, utan att börja med just sig själv. Låt ingen på dumt och falskt sätt tala om för dig vem du är. Var ärlig och schysst mot dig själv. Att bli sin egen bästa vän är viktigare än att ha en massa andra vänner och rädslorespektvänner.

Har du några tankar och tips efter att ha läst artikeln, skriv gärna en kommentar här nedanför.