Friends får återkommande mycket skarp kritik från en legitimerad psykolog och författare. Artikel efter annan rullas ut i olika tidningar och det riktigt osar svavel mot Friends.
Psykologen menar att Friends misslyckats med sina anti-mobbningskampanjer och att de inte talar om den statistiska sanningen, utan istället förvrängt den till deras fördel.
Att Friends inte rår på mobbningen är något Club Schysst håller med om. Dock har de tagit fram statistik som mycket väl kan vara sanningsenlig, gällande hur många som är mobbade på våra skolor idag. Det är många och statistiken pekar på eskalerande tal.
Friends räcker inte till
Insatsen som Friends lägger ned räcker inte till för att motverka mobbningen. Då måste vi titta på varför.
En teori är att de är för snälla. De uppvaktar inte politiker och kritiserar inte det politiska klimatet som direkt och indirekt lär våra barn att mobbning är ett vinnande maktmedel. Frågan är om Friends med tydlighet kritiserat Skolverket och våra kommuner som struntar i att lagar och regler ska upprätthållas?
Det verkar som att Friends är för flata och håller sig inom tystnadskorridoren samt inom ramen för PK politisk korrekthet. Det går inte att göra så när ett folkhälsoproblem som mobbning vaktar dörren. Då måste man gå ut starkt med murbräckan och på enad front. Det räcker inte att göra reklam för sig själva på bensinmackar och affischer.
Mobbning ägs som problem av politiker och tjänstemän
Om vi ser på mobbningen i skolor så vore det mycket enkelt att kväsa denna, om man bara ville. Aktuella politiker och tjänstemän varken vill eller vet hur man gör. De motarbetar ofta öppet, t.ex. när föräldrar anmäler att deras barn mobbas. Istället för rättmätiga åtgärder riktas fula insatser mot föräldrarna som till varje pris ska karaktärsmördas. Man skyller dessutom mobbningen på det mobbade barnet.
Kommunjurister och andra jurister samt advokater har satt i system att skylla på det mobbade barnet. De borde skämmas men tänker PENGAR. Där har vi ett problem till, pengar och ett allt mer odemokratiskt samhälle. Föräldrarna ska tydligen inte ha något att säga till om. även om de har helt rätt i sak.
Ingen vårdinstans vill hjälpa de mobbade barnen som mår dåligt. Alla hänvisar till BUP, som milt sagt är under isen och inte heller vill handha mobbningsärenden. De flesta vet men ändå talas det tyst om dessa enorma problem. Mobbade barn blir utelämnade till de elaka tjänstemännen och politikerna samt rättssystemets illvilja.
Vad har psykologen själv tillfört?
Med de kritiska artikeltexterna framhåller sig psykologen som författare och att han i decennier jobbat mot mobbning och kränkning. Hur långt har psykologen själv nått i sitt jobb? Märkbara avtryck kan inte hittas oss veterligen. Mobbningen ökar.
Vad krävs?
Det krävs samarbete för att vi ska nå resultat. Jag som driver Club Schysst har kontaktat Friends flera gånger med anledning av min forskning och mitt arbete i sak. Friends ville inte ens ta del utav arbetet. De hänvisade till att de själva utför forskning. Detta om något blir också solk för Friends, anser jag. Att inte ha vilja att samarbeta kring ett enormt problem, som de bevisligen inte lyckas lösa, det är rent ut sagt ynkligt, för att ta bladet från munnen.
Det är just att ta bladet från munnen vi behöver göra. Skrota tystnadskorridoren, återinför tjänstemannaansvaret och begrav den politiska korrektheten. Se också till att Barnkonventionen som lag appliceras i sin helhet gentemot mobbning i skolorna. Allt för barnens skull.
Optihus AB och CS CLUB SCHYSST har något gemensamt. Det är att särskilt värna om barns hälsa. CS arbetar mer med den emotionella och psykosociala miljön medan Optihus inriktar sig på inomhusmiljö och den fysiska delen av välbefinnandet.
Tanken med sponsorskapet är att dessa delar, som berör oss alla, passar bra samman och att det behövs någon som täcker upp gällande ekonomiska utlägg och vissa praktiska detaljer när CS arbetar vidare. Optihus är härmed officiellt sponsor för projektet som ämnar motverka mobbning, främlingsfientlighet, rasism, våld, kriminalitet och droger.
Vilka är Optihus AB?
Optihus AB är ett företag inom hus- och saneringsbranschen, med rötter i trettio års forskning samt 15 års aktivt arbete. Företaget startade upp som jubileumsföretag i januari 2022.
Forskningen som ligger till grund för Optihus startade av en slump 1991 då grundaren eftersökte information om en sjukdom. Det visade sig att den aktuella åkomman i vissa fall kan kopplas till mögel. Just mögeltillväxt är vanligt i hus där det av någon anledning blir för fuktigt. Vidare studier inom området påvisade att ämnesområdet som kommit att kallas för ”sjuka hus” var i sin linda och att mycket mer behövde lyftas fram.
Ett exempel där verksamheterna för CS och Optihus korsar varandra är skolmiljö. Miljö är ett vitt begrepp och för barnens bästa bör vi fokusera på luftkvalitet, andra fysiska arbetsmiljöfaktorer samtidigt som de emotionella och psykosociala delarna är minst lika viktiga. Det finns studier och övertygande evidens som framställer att fuktskador i hus och fastigheter kan föranleda psykisk och fysisk nedgång. För att fullt ut kunna ta tillvara på undervisningen i skolan är även inomhusmiljön en viktig faktor.
När skoldagen är slut kommer barnen hem. Det går idag många timmar på dygnet som många av dem vistas inomhus, likt vi vuxna gör. Även hemmets miljö blir därför lika viktig som den i skolan.
Optihus har specialiserat sig på information, support och produktutbud som hjälper såväl husköpare som husägare att kontrollera, felsöka samt åtgärda. På företagets hemsida går det att ta del av bokmanuset ”Optimera din kunskap om hus”. Från början var det meningen att den ingående informationen som tagit många år att sammanställa, skulle släppas som bok. Nu när Optihus AB startades blev det istället aktuellt att lägga det som en öppen kunskapskälla, uppdelad i ämnesspecifika artiklar.
Möjlighet att interagera
Hemsidan är uppbyggd med kommentarsfunktion som gör det möjligt att interagera och vara med i byggandet av det som ämnas vara eller bli Sveriges mest utförliga husguide. Tanken är densamma som med CLUB SCHYSST att det inte går att genomföra något ensam. Vi måste för att nå framåt samarbeta och verkligen lära oss att göra det.
Forskning och pedagogik
För att kunna komma framåt inom det nischade området bedrivs fortsatt forskning. För att kunna delge de på olika sätt inhämtade rönen sammanfattas kunskapen i artiklarna på ett förhoppningsvis pedagogiskt sätt.
Pedagogik innebär att lära ut ett lärande, vilket för husköparen eller husägaren och andra intresserade omvandlas till kunskap för att kunna förebygga fuktskador, eller i mer akut fall klara av att förstå, söka hjälp alternativt själv åtgärda. Även detta sätt att arbeta går hand i hand med hur projekt CS drivs framåt och ämnar nå barn samt unga.
Unik Köpa Hus Guide
För att kunna förebygga och hjälpa så långt det är möjligt måste arbetet starta tidigt ”på gräsrotsnivå”. Optihus har därför sammanställt en unik och forskningsbaserad Köpa Hus Guide.
Tidigare har det släppts en del husköparguider. De är riktigt bra men har saknat mer djuplodande information om de vanligaste felen i hus, vilka uppdagas i samband med överlåtelsebesiktning eller i värsta fall efter att huset köpts.
Köpa Hus Guiden startar med att informera kort om sådant som rör den viktiga ekonomiska biten, såsom huslån m.m. Därefter ges information som är till för att stärka kunskapen inom ämnet egenkontroll. Här inbegrips underlag beskrivande riskkonstruktioner, fukt, ventilation, mikrobiella skador samt kemiska oönskade ämnen som kan finnas i hus.
Historiskt vägledande rön lyfts jämte nästan bortglömda eller inte omtalade sådana fram. Att förstå allt ett hus handlar om kräver att man sätter sig in i ämnet. Det ska vara väl värt att ”sätta sig i” skolbänken som Optihus Köpa Hus Guide faktiskt innebär.
Trots att det för cirka 30 år sedan upptäcktes att stressutsatta barn löper större och långt tidigare risk att drabbas av åderförkalkning och kardiovaskulära risker [1], har forskningen inom här aktuellt område haltat. Det beror bland annat på samhälleligt kvardröjande ointresse från potentiella finansiärers sida, samt från forskningsråden som med flera verkar vara konservativa och återhållsamma med forskningsanslag. Den sista spjutspetsforskningen CS CLUB SCHYSST funnit och även själv satt samman här, omtalar jämte hälsoeffekter och sjukdomar att det är brådskande både med fortsatta forskningsinsatser, åtgärder emot mobbning samt hjälp för både mobbare och de som mobbas.
Mobbning skapar stress och sjukdom
Kortvarig moderat stress kan vara bra för koncentrationen och motivationen. Våra inbyggda stressreaktioner anses kunna fylla livsviktiga funktioner vid kortvarig stress såsom fysiska hot eller andra kravfyllda situationer. När stresspåslaget varar för länge och blir kroniskt överbelastas hjärnan och hamnar tillsammans med kroppen i olag. Negativa och aggressiva handlingar som riktas mot en individ ställer höga krav på denne. Krav i sådan form som mobbning innebär omvandlas till stress och aktiverar kroppens flykt- och kamprespons. Kronisk psykosocial stress uttrycker sig med vissa individuella skillnader i psykosomatisk sjukdom, inlärnings- och prestationsnedsättning samt andra hälsoeffekter.
En av de kroppsliga reaktionerna som satts i samband med stress är binjureutsöndring av kortisol. Kortisol är ett slags hormonämne vilket påverkar livsviktiga funktioner som DNA-processer, nedbrytning av fett och proteiner samt stimulering av sympatiska nervsystemet. En hel del har tidigare diskuterats kring stress hos barn och hur man ska kunna mäta och utvärdera. Vid Institutet för stressmedicin i Göteborg gjordes strax efter institutets grundande 2003 en intressant undersökning för att bedöma stress hos barn. Man fann högre kortisolnivåer hos flickor än hos pojkar och menar att det kan finnas skillnader mellan könen i hur stressystemet HPA-axeln fungerar. Metoden att mäta kortisol för att utvärdera stress hos barn validerades via deras projekt. [2]
En kinesisk undersökning där man med kontrollgrupp jämförde 80 barn med erfarenhet av att vara mobbade, visar att de mobbade barnen reagerar med högre utsöndring av stresshormonet kortisol vid stresstest kallat TSST – Trier Social Stress Test. I rapporten refereras det till tidigare undersökningar om kortisolnivåer vid mobbning. Dessa har givit olika resultat, vilket kan bero på att långvarig mobbning och kortisolpåslag till sist kan utmynna i för låga kortisolnivåer. [3] Just mätning av kortisol för att bestämma stressläget hos en person är komplicerat. Nivåerna kan variera under året, under dygnet och sjunker normalt en stund efter den stressande händelsen. Olika individer kan dessutom ha varierande utsöndring och kortisolkänslighet.
TSST – Trier Social Stress Test för barn, har idag använts så mycket att det även om forskningen ifråga inte är fullständig, tydligt omtalar att barn som utsätts för stress löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, även upp i vuxen ålder. De barn som är känsligare, t.ex. HSP – Highly Sensitive Person och de barn som varit utsatta för mobbning etc., bör löpa större risker att ta skada av vidare mobbning eller annan form av negativ eller kronisk stress. [3-5]
Vid undersökning av patienter med Cushing´s syndrom (tumör i binjure eller hypofys) framkom att deras höga halter av stresshormonet kortisol påverkar hur viktiga DNA-processer fungerar. Följderna kunde ses som högt blodtryck, diabetes, bukfetma, fettansamling i nacke/ansikte, depression, ångest, utmattning och kognitiva svårigheter. Patientgruppens högre grad av ihållande psykiatriska problem beskrivs bero på gener som är kortisolkänsliga och utveckling av hjärnans funktioner. Patienterna hade betydligt lägre DNA-metylering än kontrollgrupp. [6] DNA-metylering styr hur gener regleras och störningar i metyleringen är allmänt beskrivet bl.a. som förorsak till cancer.
Kronisk mobbning räknas som traumatisk upplevelse länkad till stressreaktioner. [7] En studie som undersökte kortisolnivåer i hårstrån föreslår att traumatisering leder till dysreglering i kortisolavgivningen och att tillståndet delvis kan mediera länken mellan trauma och risken för utvecklandet av PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom. [8]
Kronisk mobbning riktat mot barn kan genom längre tids svar på hög stress i kroppen medföra för låg kortisolproduktion i vuxen ålder. [9] Det är ett resultat av att kroppens stressystem inte är till för att jobba på högvarv under längre tid. Till sist uppstår skadeverkningar, såväl vid hög som låg produktion då hjärnan och det det autonoma nervsystemet etc. i båda lägena hamnar i obalans. En av skadeverkningarna kallas Broken Heart, på svenska Brustet eller Krossat Hjärta. Det innebär att hjärtat inte regleras som det ska och disformeras samt till sist i värsta fall kan sluta att slå. [10] Mobbning leder inte sällan till depressiva symtom eller uttalad depression. Hjärtproblem anses också kunna leda till depression. Nyligen har en engelsk studie framhållit att förhållandet även kan vara det omvända, att depression leder till problem med hjärtat bl.a. via inflammatorisk inverkan. [18]
Mobbning har populärt kommit att kallas för toxisk stress. En av orsakerna till det är att stressreaktionerna medför låg-gradig form av systemisk inflammation i kroppen. Studier har hos mobbade barn funnit infektionsbekämpande protein i blodet. Proteinavgivningen kan följa med till vuxen ålder, även efter att mobbningen upphört. Här har man specifikt fångat upp inflammationsmarkören CRP – C-reaktivt protein och beskriver att koncentrationen av proteinet kan vara avhängig av hur mycket mobbning man utsätts eller utsatts för. Intressant är att mobbare, till skillnad både från mobbade individer och de som inte varit inblandade i mobbning, hade lägre nivåer CRP i blodet. Forskare skriver att deras fynd kan vara en del av förklaringen till de hälsoeffekter som ses hos barn och vuxna som utsatts för mobbning. [11]
Stress är en väl förankrad orsak till ökad risk att drabbas av infektioner. Immunförsvaret blir av stressreaktionerna i kroppen nedsatt varvid opportunistiska bakterier och virus lättare kan infektera värden. Infektionen i sig kan sedan ytterligare öka de hormonella stressreaktionerna i kroppen. [12] En av anledningarna att immunförsvaret blir nedsatt av mobbning kan vara att negativa känslor med dess vidare följder kan skapa obalans i mag-tarm floran. Djurförsök har visat att social stress inverkar menligt för den väldigt viktiga balansen i tarmfloran och kommunikationen mellan hjärna och mage. [13-15] Dysbios, d.v.s. obalans i tarmfloran kan leda inflammation i tarmen och läckande tarm. Många hälsoeffekter kan följa på dysbios, bl.a. låg-gradig inflammation och ökad infektionsbenägenhet med vidare följder. Tarmflora i obalans kan också påverka hjärnan och våra känslor negativt eftersom mage och hjärna kommunicerar med och de facto styr varandra. Läckande tarm kan också påverka hjärnan. [16]
Eftersom mobbning av allt att döma kan leda till ökad infektionsrisk känns det viktigt att följa upp det spåret. I Danmark har en studie nyligen presenterats gällande vidare risker för barn som drabbats av infektion. Även om full kausalitet i detta läget inte kan ges, såg forskarna tydliga bevis för involvering av infektioner och immunsystemet i etiologin av ett brett spektrum av psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna, såsom t.ex. OCD, personlighetsförändringar, tics, autismspektrumstörning och ADHD. [17]
Mobbning skapar även negativ stress hos familjemedlemmar och andra närstående, likt t.ex. skolkamrater och arbetskamrater, till den som utsätts. Det är ännu en anledning för politiker, kommuner, skolor, föreningar och arbetsplatser att aktivt verka emot mobbning. Stress i skolan skapar mer mobbning. Stress och mobbning är därför likt ett dubbeleggat svärd som skadar vilket håll det än svingas åt.
Faktiska och potentiella hälsoeffekter av mobbning
Med tanke på den forskning som än så länge utförts kan listan gällande hälsoeffekter och sjukdomar p.g.a. mobbning med dess vidare konsekvenser göras väldigt lång, i princip från förkylning till psykisk sjukdom och cancer. Det krävs dock mer, t.ex. att verifiera djurförsöken och forska djupare just rörande mobbningsoffer, innan det med full säkerhet går att säga hur många sjukdomar som kan följa i mobbningsspåret. Hur mobbning träffar och skadar är individuellt eftersom vissa är genetiskt etc. känsligare för stresspåverkan medan andra tål det bättre. Mobbning kan också förvärra redan befintliga sjukdomar och psykiska tillstånd. Här följer en kortare mindmap över faktiska och potentiella hälsoeffekter:
Kronisk livsstilssjukdom och missbruk av varierande slag
Destruktivt psykiskt och fysiskt beteende – Självdestruktivt och antisocialt
Tillitsbrist – Svårt att lita på människor i omgivningen och sig själv
Låg självkänsla – Lågt självförtroende
Inlärningsproblem
Koncentrationsproblem
Kognitiv nedsättning
Social rädsla och fobi – Svårt att äta i sällskap
Ökad stresskänslighet
Svårigheter att fysiskt träna
Ätstörning – Viktuppgång – Viktnedgång
Tillväxtproblem – Fertilitetsproblem – Sexuella problem
Psykosomatiska problem såsom ledvärk, huvudvärk, muskelsmärtor, sömnstörning etc.
Kroniska allvarliga sjukdomstillstånd
Kronisk inflammation ledande vidare till olika allvarliga tillstånd
Ökad infektionsbenägenhet – Nedsatt immunförsvar
Metabol dysfunktion
Nedsatt hjärnfunktion kopplat till autonoma nervsystemet
Fysiskt och psykisk dysreglering (för mycket, för lite)
Kardiovaskulära sjukdomar
Högt blodtryck
Diabetes typ 2
Autoimmuna tillstånd
IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom
Problem med andningsapparaten – Astma etc.
Hudsjukdomar
Accelererat cellulärt och fysiskt åldrande
Ökning av åldersrelaterade sjukdomar, även ned i åldrarna
Listan kan väsentligen utökas. Läs referens [7] för mer information
Hjälp gärna CS CLUB SCHYSST att utöka listan samt referenser. Kommentarsfältet finns nedan och meddelande kan även skickas via mail
Kom ihåg! Det finns hjälp att få hur mörkt och illa det än känns. När man är mobbad kan hjärnan hamna i olag och liksom ljuga för en att man inte är något värd. Samtidigt kan man må dåligt av de processer som startar i kroppen. Kom ihåg att du är guld värd oavsett vad de egentligen osäkra, okunniga och fega mobbarna säger. När man får prata med någon som kan allt det här och när man även får hjälp mot mobbningen/mobbarna, då lättar allt och börjar gradvis kännas mycket bättre. Då kommer livet och glädjen tillbaka. Man får också en fin erfarenhet och kunskap av att det som hänt inte alls var ens eget fel på något sätt. Kunskap är stärkande, även om den från början var jobbig att bli påförd. Kom ihåg att du är fin och börja tala om det för dig själv både i tanke och ord. Bli gärna uppmärksam på vad självmobbning handlar om och tänk som sagt mycket positivt om dig själv. Stor styrkekram från projektledare Dj Jerker på CS CLUB SCHYSST, som skaffat sig kunskap genom att vara utsatt för mobbning både i skola och senare på arbetsplats i skola och inom social verksamhet.
Mobbning skapar kraftfull oro, rädsla samt osäkerhet och får hjärnan att gå upp i ständig försvarsberedskap. Att känna sig ovälkommen, oaccepterad, isolerad, utfryst, utsatt, ledsen, frustrerad och arg skapar stor emotionell påverkan och stress. Möjligheten för återhämtning är liten, särskilt eftersom det mobbade barnet har skolplikt och därmed i princip dagligen under veckorna tvingas att utsättas för sina mobbare. Likadant är det för vuxna som är tvungna att gå till jobbet där mobbning förekommer emot dem. Ytterligare faktor som gör att offret inte får vara ifred är nätmobbningen, som ytterligare ökar stressen och gör det mycket svårt för hjärnan att hantera.
Högst intressant och troligen banbrytande är forskning som utförts i Schweiz, där man via MRI hjärnscanning påvisat att det hos TK-patienter finns störning i hjärnfunktioner samt i kontakten mellan hjärnregioner som processar känslor och regioner som kontrollerar undermedvetna kroppsfunktioner. Forskarna hypotetiserar att stress och överstimulering av det autonoma nervsystemet stör hjärtats funktion, vilket i sin tur leder fram till att hjärtats vänstra halva antar formen av en japansk bläckfiskfälla (takotsubo), genom att ballongliknande svälla i nederdelen medan ovandelen förhåller sig smal. Syndromet leder vidare till effekter som liknar hjärtinfarkt och kan i värsta fall leda till döden. Vidare berättar forskarna att den autonoma nervsystemsfunktionen också är kopplad till andningsapparaten och matsmältningssystemet, mage och tarm. Även här kan störningar p.g.a. stress uppstå. När centra som hanterar stress och känslor störs, nedsätts och inte längre fullt ut kan kommunicera kan den drabbade personens stressresponser störas varvid risken för utvecklande av stressinducerad kardiomyopati ytterligare ökar. (1)
Forskningen som kopplar mobbning till verkligt brustet hjärta har ännu inte nått så långt, eftersom man inte upptäckte stressyndromet förrän på 1990-talet. Klart fastställt är dock att mobbning orsakar en våg av stressrelaterade symtom samt följder i både kropp och hjärna. Kanske har här aktuella forskare kommit fram till en delförklaring varför mobbade personer även kan drabbas av störningar i mage och tarm och utveckla former av ätstörning, viktproblem, födointolerans o.s.v.?
Enligt Suntarbetsliv i Stockholm upptäcktes det första fallet av ”krossat hjärta-syndrom” i Sverige i samband med att en kvinna sökte vård för hjärtproblem. Det visade sig att kvinnan under lång tid varit utsatt för mobbning på jobbet, som lett till stark stress med vidare konsekvenser. (2)
Enligt internetmedicin.se (3) och andra källor så drabbas äldre kvinnor oftare än män, men stressinducerad kardiomyopati ses såväl hos yngre kvinnor och män samt också hos barn.
CS CLUB SCHYSST är via egen forskning sedan 1991 fullt införstått med de hälsoeffekter som blir resultatet av mobbning. Fler inlägg kommer att följa för att klarlägga mobbningskonsekvenser, anekdoter, evidens och den forskning som finns. Fullständigt tydligt är att mobbning måste tas på allvar. Det är ett folkhälsoproblem som kostar Sverige mellan 30-70 miljarder årligen samt ovärderligt personligt lidande av olika slag.
Positiv disciplin baseras på arbete och forskning utfört av psykiatrikerna Alfred Adler (1870-1937) och Rudolf Dreikurs (1897-1972).
För att kunna balansera upp och motverka kraftfullt samt utåtagerande kontaktsökande elever, även med narcissistiska drag, arbetade Adler och Dreikurs fram teorin Positiv disciplin. De såg barnet som en social varelse vilken vill finna sin plats, känna gemenskap, meningsfullhet och värde oavsett plats, t.ex. i familjen, skolan eller på fritiden. Utifrån detta faktum och varje individs förutsättningar, familjeförhållanden, kompis- och grupprelationer, tankar, önskemål (mentala karta) etc., kom man fram till att kontakt- och relationsbyggande, uppmuntran och kunskapsförmedling, också utöver skolämnena, fungerade bättre än allmänt moraliserande och bestraffning utan vidare åtgärder.
Positiv disciplin innebär att man utgår från ett högt människovärde och behandlar situationer med takt, inkännande, vänlighet men ändå med bestämdhet. I metodiken ingår synsättet att misstag ses som möjlighet för inlärning samt korrektion. Innan arbetet kan sätta igång och bära frukt måste ömsesidig kontakt och förståelse ha byggts upp i relationen mellan pedagog och elev. Positiv disciplin leder om förutsättningarna i övrigt är rätt bl.a. till att eleven utvecklar bättre förståelse för sig själv och andra, bättre impulskontroll, emotionell reglering, responsflexibilitet, uppfattningsförmåga och läraktighet (receptivitet).
Positiv disciplin anpassas som sagt utefter eleven och dess förutsättningar. Det innebär att pedagogen som ska arbeta med eleven måste vara insatt i ämnet mental hälsa, AST – autismspektrumtillstånd, Aspbergers, ADHD, beteendestörningar, depression, trauma, HSP – högkänslighet, utvecklingsstörning, intellektuella funktionshinder och mentala störningar. Vidare måste pedagogen också vara insatt i bakomliggande faktorer till varför mobbning uppstår och hur man kan förebygga, upptäcka och hantera då mobbning sker.
Positiv disciplin låter enkelt att genomföra men ställer mycket höga krav på samtliga vuxna i skolan. Till att börja med måste man som pedagog arbeta med sig själv både för att förstå och kunna hantera sina egna tankar, känslor och värderingar. Tillika måste pedagoggruppen vara samkörd, arbeta mot samma mål och fungera väl tillsammans. Sådan stabilitet utstrålar och når eleverna som positiv anda samtidigt som skoltryggheten och lärandemiljön totalt ökar samt stärks.
Positiv Disciplin genom Double Loop Learning och Strukturerade Samtal
Positiv disciplin kan vägvinnande slås samman med CS CLUB SCHYSST variant av Chris Argyris (1923-2013) och Donald Schöns (1930-1997) organisationslära Double Loop Learning. Argyris och Schön framförde tesen att man måste arbeta djupgående för att stadigvarande åtgärda organisatoriska fel:
Det går utmärkt att applicera organisationsläran på individnivå när pedagogen ska utforska förutsättningar och mental karta o.s.v. hos eleven som behöver extra stöd.
För att enklare och snabbare kunna pricka in inom vilka områden man som bäst kan införa Strukturerade Samtal och Positiv disciplin gäller det att kartlägga hur eleven fungerar. Ovan modell räcker inte riktigt till för att kunna göra det eller för att eleven om mognad finns själv ska kunna börja förstå och ta till sig. Här följer ytterligare bilder för vidare förklaring:
Här kommer vi in på ett djupare och mer förklarande plan, där eleven om möjligt själv kan hjälpa till att utforska och pricka in vad som händer, allt för att med vuxenstöd kunna modulera sina känslor, tankar och handlingar till det bättre. Somliga elever har möjlighet att arbeta med sig själva både gällande EQ – Emotionell Intelligens och SQ – Social Kompetens. Andra har av olika anledningar inte så lätt att få kontakt med sina känslor och då kan disciplinträningen stöpas utefter det, så pedagogen individanpassat arbetar inom området Social Kompetens, vilket när det lyckas indirekt faller tillbaka och skapar mer stabilitet i elevens känslovärld.
Som hjälp för att kunna arbeta positivt disciplinärt, metodiskt och parallellt med flera elever har Strukturerade Samtal tagits fram, där det valbart utefter eleven ifråga går att handplocka samtal inom det område där eleven behöver träning. Mer om det finns presenterat under följande länkar:
Det praktiska genomförandet av Positiv disciplin i skolan är inte helt enkelt eftersom klasserna ofta är stora och kunskapskraven samt pedagogens kringarbete minskar den i sak effektiva tid som pedagogen kan ägna sig åt varje elev och gruppen av elever. Ju mer kunskap som pedagogen kan inhämta om förhållningssättet bakom Positiv disciplin desto bättre. Då kan metoden mer smälta samman med helheten i det pedagogiska arbetet.
Positiv disciplin får inte missuppfattas så att repressalier uteblir vid kraftfullare handling från en elevs sida. Hur man inom skolan lägger upp arbetet är valfritt, men en idé är att repressalie och Positiv disciplin utdelas av olika pedagoger eller skolpersonal i övrigt. Mycket viktigt är att alla elever på förhand är införstådda med vilka regler som gäller.
Positiv disciplin förstärks som metod genom lågaffektivt bemötande. Men det lågaffektiva bemötandet får inte hindra att pedagogen sätter tydliga gränser för vad som är tillåtet eller inte. Har relation skapats kan individuellt avvägd markering göras tydlig för att sedan följas upp med utforskande Strukturerade Samtal och därmed Positiv disciplin.
CS CLUB SCHYSST vill gärna se att ovanstående arbetsmetoder etc. på ett djupgående strukturellt sätt införlivas i skolans värld. Erfarenheten av arbetsmetoderna emot mobbning och psykosociala problem är från artikelförfattarens sida mycket god.
CS CLUB SCHYSST kan som uppstart kring aktuellt arbete, som uppmuntran, belöning eller enbart belysande arbeta Positivt disciplinärt genom att komma ut med konceptet och köra helt kostnadsfria Clubkvällar på din skola, förening, kommun eller arbetsplats. Den Schyssta Clubkvällen kommer innehålla någon unik tankeväckande övning med musik som pedagogiskt instrument, samt kortfattade budskap om vikten av att vara Schysst mot sig själv och andra. Genom musik skapar vi samhörighetskänsla, glädje och en kunskapsbrygga som eleverna garanterat kommer ha med sig livet ut. Med över 1.800 spelningar såsom Discjockey samt utbildning till pedagog har artikelförfattaren kommit på ett antal knep för att via musiken framföra positiva fastetsande budskap till barn och unga.
Hör gärna av dig och berätta, eller skriv i kommentarsfältet nedan om dina tankar och erfarenheter.
Att vara empatisk beskrivs ofta som att förstå andras känslor och att ha medkänsla med andra. Den som mobbar har tidigare generellt utmålats som empatilös eller lida av empatistörning. För att förstå, kunna förebygga och åtgärda mobbning är det viktigt att känna till långt mer än så gällande empatibegreppet i dess helhet. Forskning har ännu inte slutförts men viss bas har lagts i relationen mellan mobbning och empati.
Empati kan delas in i fyra undergrupper:
Affektiv Empati – Att känna och värdesätta vad den andra känner samt delvis kunna anpassa sitt handlande därefter. Flickor kan ha starkare begåvning än pojkar inom denna empatitypen.
Kognitiv empati – Att förstå vad den andra personen känner.
Empatisk Precision – Att kunna avgöra från vem känslan kommer, sig själv eller den andra personen.
Empatisk Omtanke – Att visa omtanke och besvara med medkänsla. För att empatisk omtanke ska kunna ske måste de tre andra begreppsbilderna uppfyllas och fungera tillsammans.
Mobbare är ofta väldigt skickliga på att manipulera omgivningen och sätta in mobbningen på sådant sätt där det skadar offret som mest och bäst. Om mobbaren inte kunnat tolka in andras känslor hade det varit svårare att mobba på olika direkta och indirekta förfinade samt illmariga sätt, vilka är vanligt förekommande. Forskning har rapporterat att mobbare kan vara duktigare inom kognitiv empati än inom affektiv empati. Mobbningsoffrets känslor värdesätts utefter mobbarens egna medvetna eller omedvetna ”mönster” istället för att vidarebearbetas till empatisk precision och omtanke samt medkänsla.
Fördomar, värderingar, åsikter och roller etc. styr hur empati ska utfalla. Om en annan person inte värdesätts, ses som svag, negativt annorlunda, avvikande eller rent av ett hot, kan empatisystemet få stå tillbaka. Istället aktiveras belöningssystemet när den på något sätt negativt stämplade personen far illa, likt vid mobbning. Det kan ge mobbaren falsk styrkekänsla och glädje att mobba och göra andra illa.
Som allra mest empati har man i allmänhet med de närmaste gruppmedlemmarna, medan man känner mindre eller inte alls för andra. Undantag finns hos empater som kan sägas vara högkänsligare individer, vilka själva kan fara väldigt illa av när någon annan mår dåligt eller skadas. Högkänsliga och försiktiga empater kan löpa högre risk för att utsättas för mobbning då de i regel är för snälla. Samtidigt kan de vara känsligare för mobbningen i sig och fara mer illa. Det finns också empater som ställer sig på mobbningsoffrets sida och säger ifrån. De har ofta väl utvecklad empatisk totalförmåga och inneboende styrka att vara lite tuffare.
När det gäller personer med AST – Autismspektrumtillstånd, har det tidigare sagts att de ofta saknar empati. Det stämmer inte eftersom personer med autism generellt både känner av och beaktar andras känslor samt medvetet eller omedvetet styr sitt handlande att vara mera fredligt. Däremot är autister mer benägna att drabbas av en typ av störning som kallas Alexitymi, vilken kännetecknas av att inte kunna känna igen eller styra känslor och att inte kunna klä sina tankar eller känslor i ord. Även andra personer utan autism kan ha Alexitymi. När det gäller barn med autism så kan de lättare utsättas för mobbning eftersom de av vissa okunniga ses som annorlunda och kanske även för att de är så snälla och empatiska att de inte markerar, säger ifrån eller ber om hjälp.
CS CLUB SCHYSST arbetar såväl som mot mobbning även mot främlingsfientlighet och rasism. Att inflika här är när grupper av personer gör varandra illa via mobbning och våld på till synes helt empatilösa sätt. Det behöver inte betyda att våldsverkarna är empatilösa. Däremot kan det finnas bakomliggande orsaker såsom familjeförhållanden, uppväxtförhållanden, kulturella skillnader och religion m.m.. Barndomen är nämligen den tid där vi färgas av omgivningen och lär grunderna i EQ – Emotionell Intelligens och vilka värderingar som gäller. Inom den specifika gruppen bildas ofta en subkultur som kan skilja sig rejält från samhällets normer och etik. Andra grupper eller individer kan som ovan nämnt nedvärderas och då finns risk att empatisystemet får stå tillbaka i förhållande till belöningssystemet när våld och mobbning sker.
Mobbning kan ibland handla om former av narcissism eller psykopati. Dessa människotyper kan också vara väldigt bra på att kognitivt pejla av andras känslor, för att utnyttja, manipulera, skada och själva vinna något på det.
Låg grad av empati i dess hela begrepp är anknutet till våldsamt beteende. Det kan vara så att våldsamt beteende grundas i osäkerhet och rädsla, vilket i sin tur kan bero på oförmåga att fullt ut förstå och hantera sin omgivning inbegripet andra enskilda individer. Eftersom empati är knutet till våldsamt beteende såsom mobbning, så är empatibegreppet viktigt att beakta och införliva både på individ och gruppnivå i skolans värld.
Ganska mycket har blivit diskuterat och utforskat då det gäller mobbning. Något som inte fått fullt tillräcklig uppmärksamhet är mobbning i relation till benägenhet för djurmisshandel.
2005 ställde Bill C. Henry och Cheryl E. Sanders i USA frågan om det fanns någon förbindelse. Deras forskningsgenomgång visar tydlig data gällande att barn som mobbar har en positivare attityd gentemot våld, och att mobbarna senare i livet löper större risk att vara involverade i drogmissbruk, kriminalitet och familjevåld. Ytterligare grupp som utmärker sig är de som både mobbat och utsatts för mobbning. De tillhör gruppen som mest sannolikt förblir mobbare även i vuxen ålder. Sammanfallande med detta vålds- och missbruksmönster är att barn som utfört djurmisshandel senare i livet rapporteras infalla i dylika mönster. Vidare visar det sig vara mer troligt att yngre djurmisshandlare likt mobbare, har positivare attityd gentemot våld, samtidigt som det är mer troligt att de visar positiv inställning för våld emot barn och kvinnor.
Olika faktorer utmålas som predisponerande för mobbning och djurmisshandel. Det kan röra sig om våld och/eller missbruk samt djurmisshandel i familjen, brist på positiv kontakt mellan föräldrar och barn, undermålig kosthållning, dåliga levnadsvanor i övrigt, pedofili, personlighetsstörning, utåtagerande diagnoser etc.
Bristen av empati, aggressioner och våldsamhet framhålls som situationsutlösande. Offren tenderar vara de som på något sätt utmärker sig som svagare. Djur räknas också som svagare. Länkarna mellan olika predisponerande faktorer, mobbning och djurmisshandel sammanfaller ganska tydligt. Dock föreslår senare utförd forskning att det kan finnas vissa skillnader, bl.a. i att djurmisshandlare har mer uttalade problem med känslokallhet och att de uppvisar sadistiska drag.
Även om mobbning och djurmisshandel hos vissa individer sammanfaller så betyder det inte att alla mobbare är djurmisshandlare eller att alla djurmisshandlare är mobbare. Grymhet mot djur och mobbning kan dock förknippas med ett brett spektrum av olika antisociala beteenden. Vidare studier får visa hur de etiologiska grunderna samstämmer hos de olika grupperna av förövare.
Mina erfarenheter av mobbning som skolbarn är att några av de värsta mobbarna också var väldigt elaka mot djur, t.ex. mot hundar, katter, ankor med dess ankungar, duvor och grodor. Dessa mobbare var även kriminellt belastade och kom från familjer med problem.
Tyvärr finns i Sverige och andra länder klart uttalad tendens att mobbade skolbarn utpekas som syndabockar eller att de missuppfattar. Inte sällan går mobbarna mer fria medan mobboffren vidare kan utsättas eller blir förflyttade. Med forskningen och evidensen som utgångspunkt vore det lämpligt att mobbarna och deras hemsituation noggrant utreds. Samtidigt är det fel att den som utsätts för mobbning ska behöva straffas ytterligare genom att behöva byta klass. CS CLUB SCHYSST kommer åter till detta ämne då det finns mycket att diskutera och framföra. Både mobbare, den som mobbas, hela klassen samt skolan behöver hjälp.
Barn och ungdomar är fantasirika, livliga och tända på att lära sig nya saker. I barn- och
ungdomsåren upplevs känslor intensivt och snabbt växlande mellan att vara arg, ledsen, sur, glad, deppig o.s.v. Det går att jämföra med att åka berg- och dalbana. Vissa dagar kan det kännas jobbigt och nere, andra dagar kan det kännas som om allt är på topp. Ibland kan allt kännas helt snurrigt och vilse, det är då vi hamnat i loopen. I takt med att vi blir äldre planas den känslomässiga berg- och dalbanan ut, loopen kanske försvinner. Att träna på att förstå och hantera både sina egna och andras känslor är viktigt.
Möter vi som unga en svårighet kan denna kännas besvärligare att klara av än vad den egentligen är. Det är då lätt att ge upp inför känslan att inte klara av svårigheten. Somliga klarar av mer påfrestningar medan andra är känsligare och reagerar mer när något händer. En del visar sina känslor tydligt genom kroppsspråk, ord och handling. Andra stänger inne sina känslor inom sig och visar inte lika tydligt vad de känner. Det kan vara svårt att förstå en annan persons känslor, då den kanske inte reagerar likadant som du själv när något händer. Alla är olika.
För vissa känns det roligt och spännande att leka med andras känslor och driva med dem så de blir arga eller ledsna. Vid enstaka tillfällen där nedlåtande kommentarer eller på annat sätt sårande handling görs, kallas det kränkning. Upprepas detta oftare och systematiskt kallas det mobbning.
Kroppsspråket använder vi alla mer eller mindre. Vi visar genom miner, rörelser och hållning vad vi menar och hur vi känner oss. Om maten inte är god kan vi visa det genom att göra en grimas. När vi pratar kan vi gestikulera för att bli ännu tydligare i det vi säger. Att räcka finger eller tunga är också kroppsspråk. Det är inte säkert att en person alltid visar samma känslor med både språket och kroppsspråket. Tänk dig någon som säger sig vara glad men samtidigt visar med ögon och miner att den är olycklig, eller någon som säger sig inte vara arg men visar det genom att knyta händerna och se hotfull ut. Svenskar är i regel mer återhållsamma än folk från andra länder när det gäller kroppsspråk och att visa känslor överhuvudtaget. Det kan kännas konstigt, annorlunda och skrämmande att möta någon från en annan kultur.
Den största delen av ett budskap vi förmedlar till varandra, förmedlas genom kroppsspråk och röstläge och inte genom orden vi säger. Kroppsspråk kan användas för att mobba någon psykiskt och det kan såra precis lika mycket, eller mer, än fysisk mobbning där man buffas, knuffas och slåss.
Känslor kan kännas och upplevas i olika delar av kroppen. T.ex. oro i magen, ilska i musklerna och spänning i tinningarna. Hur och var man känner och upplever sina känslor är olika från person till annan.
Hjärnan och känslor
Det går att utföra samtalet utan en modell av hjärnan men sådan modell förklarar och konkretiserar lite bättre vad som är bra att tala om. Nedan ses en modell av den mänskliga hjärnan, som går att plocka isär då det limbiska systemet (den undermedvetna delen av hjärnan) kommer att vara aktuell i samtalet.
Vilken tror du är smartast, den mänskliga hjärnan eller datorn? Visserligen kan datorer räkna ut långa och svåra tal samt hantera mycket information oerhört snabbt, men den mänskliga hjärnan måste ses som smartare eftersom vi bl.a. har känslor och tankar och om vi vill på så sätt kan fundera ut saker och ting, som viktiga lösningar på samhällsproblem eller hur vi på bästa och säkraste sätt kan göra något utan att utsätta oss för onödig fara.
Det görs försök att skapa datorer som fungerar som människor. Hittills har försöken inte lyckats. Den mänskliga hjärnan är väldigt komplicerad, de som provat har inte lyckats skapa datorer med mänskliga känslor, mänskligt förnuft, konsekvenstänkande, minne, mänsklig problemlösningsförmåga eller planeringsförmåga.
Trots att hjärnans storlek bara är två procent av hela kroppen använder den ungefär 20 procent av den energi kroppen behöver. Hjärnan är skrynklad/veckad för att ta så lite plats som möjligt. Vecklar vi ut de två hjärnhalvorna blir storleken som två extra stora pizzor. Hjärnan består av flera olika delar med olika funktioner, som med hjälp av väldigt många kopplingar sänder information och samarbetar med varandra.
Hjärnan arbetar hela tiden för att sortera och bearbeta all ”information” vi möter. Hjärnan arbetar också för att styra vår kropp, t.ex. hjärtat, lungorna, magen, tillväxt m.m. Med andra ord så är hjärnan kroppens kontrolltorn. Hjärnan måste snabbt bli informerad om våra behov för att kunna tillgodose dem.
Diskutera lite om vilka olika behov vi har när det gäller känslor, t.ex. hunger, värme, sömn.
Vi ska nu koncentrera oss på hur hjärnan och några av våra känslor fungerar. För att göra det hela lättare att förstå delar vi upp hjärnan i två delar:
1. Den medvetna 2. Den omedvetna
1. Den medvetna delen av hjärnan:
Den medvetna delen av hjärnan använder vi t.ex. för att planera, förstå hur saker och ting hänger ihop, lära oss nya saker, tänka ut vad som händer om vi gör på ett visst sätt, styra oss själva genom kroppsrörelse eller handling. Detta medvetande sitter särskilt innanför vår panna. Kupa handen över pannan. Det du har under handen är ditt förnuft, det som gör att du kan resonera med dig själv och andra. Du har säkert sett någon som funderar riktigt intensivt och lägger handen eller sätter några fingrar på pannan. Det är innanför pannbenet i den främre delen av hjärnan vårt medvetande sitter. Det är där vi formar våra tankar.
2. Den undermedvetna delen av hjärnan:
Den undermedvetna delen av hjärnan arbetar utan att vi tänker på det. Den styr kroppsfunktionerna och ser till att vi överlever. Tänk om vi medvetet med tankens hjälp hade behövt styra våra kroppsfunktioner. – Nu ska hjärtat slå…. Nu ska lungorna ta ett andetag…. Nu ska magen smälta maten…. Nu ska immunförsvaret ge sig på förkylningsbakterierna…. Nu ska kroppen växa…. Nu ska kroppen bli trött för det är dags att vila eller sova…. Nu ska tarmarna ta hand om all energi från maten…. o.s.v. Vad jobbigt det hade varit, vi hade nog inte fått tid över till något annat! Tur att den undermedvetna delen av hjärnan finns och är så duktig på att arbeta.
I den undermedvetna delen av hjärnan finns livsviktiga delar av vårt känslosystem. Ungefär två och en halv centimeter innanför varje tinning sitter en nötstor del av känslosystemet som kallas för amygdala. Amygdala är vårt alarmsystem som är till för skydd och försvar. Sedan miljontals år tillbaka är amygdala programmerad att skydda oss för faror som höga höjder, reptiler, predatorer, och spindlar m.m. Om du utsätts för några av dessa faror skickar amygdala blixtsnabbt ut signaler i kroppen som gör att du blir rädd eller arg. Om du råkar ut för något som amygdala ser som ett hot mot ditt liv så kan du bli rädd och fly, arg och kämpa eller fastfrusen och kanske ge upp. Ibland är det så att vi vid fara först fryser fast och försöker upptäcka vad faran är, sedan fatta rätt beslut om vi ska kunna slappna av, fly eller kämpa.
Amygdala är de två rödmarkerade områdena på bilden ovan. Amygdala arbetar och skickar signaler så snabbt att vi inte alltid hinner uppfatta och tänka till om faran verkligen är en fara, innan vi har reagerat.
(Tack till Bruno Dubuc för bilden)
När vi upplever något genom syn, hörsel eller känsel kopplas informationen vidare av thalamus. Informationen skickas direkt till amygdala via en snabbare väg och till medvetandet via en långsammare väg. Amygdala får signalen först och därför hinner vi inte alltid balansera reaktionen. (Tack till Bruno Dubuc för bilden)
Du har säkert varit ute i skogen och vandrat och trampat på en gren så att det prasslat till jämte dig, eller hört prasslet i löven från en groda eller mus. Kanske har något på ditt rum trillat ned eller rört på sig så du har blivit rädd. Amygdala reagerar direkt och skickar ut signaler genom nervsystemet så att du fryser fast, ryggar tillbaka, hoppar undan eller är beredd till kamp. Först efter den första reaktionen förstår vi i vår medvetna del av hjärnan att det inte var någon fara. Amygdala är till för att skydda oss och kan därför inte chansa på att det inte var någon fara när det prasslade till i löven eller rörde sig och lät i rummet. Kanske kunde det vara det en livsfarlig orm där som gjorde sig beredd att hugga, för att den i sin tur var rädd för dig som kom klampande eller var i närheten. Djur och reptiler har liknande undermedvetna känslosystem som vi människor.
Amygdala är bra på att läsa av människors ansiktsuttryck. Tänk dig någon som går emot dig eller passerar en bit ifrån dig och ser riktigt arg ut. Den personen skulle kanske kunna vara en fara för dig och då måste amygdala reagera. (Diskutera om hur amygdala kan reagera.)
Amygdala kan också läsa av andra människors ansiktsuttryck när de är rädda.
(Gör följande experiment utan att förvarna barnet du talar med: Titta skräckslaget en bit vid sidan om eleven och en liten bit bakom denne. Vänta på reaktionen. Fråga sedan hur eleven kände det. Amygdala lär här ha reagerat och varnat barnet för fara. Vissa barn reagerar inte nämnvärt medan andra kan hoppa upp ur stolen eller frysa fast. Reaktionen är individuell.)
Amygdala kan också känna igen ljud och lukter och varna för fara om det behövs. Amygdala minns och jämför nya upplevelser med sitt minne. Allt i en hiskelig hastighet.
Amygdala är alltså till för att skydda våra liv. Trots detta kan amygdala överreagera och göra oss skada. Den undermedvetna delen av hjärnan (som fortfarande lever kvar i urminnes tider, även kallad reptilhjärnan) har inte utvecklats vidare så som den medvetna delen av hjärnan gjort. Medvetet kan vi förstå att något inte är så farligt att vi måste reagera genom att frysa fast, fly eller kämpa, men amygdala är snabbare än tanken och därför gör vi fel ibland. Vi kan bli så rädda eller arga att vi fryser fast, flyr eller slåss och därför riskerar att skada oss själva eller andra.
Amygdala har fått smeknamn som kaparhjärnan just för att den arbetar snabbare än vårt medvetande.
Genom att lära dig de signaler av ilska och rädsla som din amygdala sänder ut i kroppen, kan du lära dig att medvetet balansera dina känslor och ditt handlande i olika situationer.
Genom att tänka mindre bra tankar kan vi skicka signaler från vårt medvetande till amygdala som alarmerar och gör oss rädda eller arga. Vi kan därför hamna i en slags rädslo- eller ilskekarusell som snurrar allt snabbare.
Det är bra att öva på sådana situationer där vi upplever någon form av ilska eller rädsla. Amygdala lär sig bäst genom övning, alltså inte bara genom att vi tänker på situationen. Först ska vi tänka ut bra sätt att vara och säga, då är vi förberedda. Sedan gäller det att ta det lugnt i situationen och försöka balansera känslorna genom att använda förnuftet.
Tänk på att amygdala kan ljuga. Låt dig inte luras av somliga signaler som amygdala skickar.
Amygdala och mobbning
Mobbning kan ganska ofta bero på känslor där amygdala är inblandad. Kanske är man omedvetet hotad av eller rädd för något som rör och kännetecknas den som mobbas, t.ex. handikapp, försiktighet, kunskap eller skönhet. Det kan också vara så att mobbaren undermedvetet på annat sätt uppfattar mobbningsoffret som annorlunda, t.ex. en annan dialekt, ett annat språk eller hudfärg.
Amygdala och hjärnan kan lära fel och reagerar sedan grovt och kan generalisera. Har man en gång t.ex. av en person med kort svart hår och svarta glasögon utsatts för något som skrämt eller irriterat, så kan amygdala sedan reagera när man möter en liknande person. På samma sätt kan mobbning uppstå. Har man t.ex. sett en film där en person utmålas som tönt så kan man sedan tycka att personer som liknar denne är töntar.
Ouppklarade händelser kan leda till känslor som man sedan bär runt på. Tar vi känslan ilska som exempel så är den som en kompassvisare. Ilskan går ut över personer och saker som inte förtjänar det. Även här är amygdala inblandad. Mobbning kan börja för att mobbaren inte mår bra och riktar sitt dåliga mående mot andra. Känslorna kan också riktas mot en själv och blir då till självmobbning.
Här är det också intressant att prata om grupptryck. När någon i en grupp börjar mobba en utomstående på aggressivt sätt kan andra gruppmedlemmar haka på mobbningen på samma sätt. Gruppen är konform, arbetar tillsammans, samtidigt som amygdala kan tolka in det aggressiva från den som startar mobbningen och sända signaler som gör att gruppmedlemmarna gör likadant. Det kan eskalera och spinna på gruppens ilska. Viktigt att tänka på är att ilska egentligen är till för försvar.
Ytterligare exempel är att vissa individer blir arga om någon tittar på dem. Det kan ha med bakomliggande känsloläge att göra och att amygdala jobbar på utan att förnuftet kopplas in. Det kan vara så att en blick känns hotfull även om den inte är det. Det är normalt att titta till på folk i sin omgivning. Antingen för nyfikenhets skull etc., eller för en snabb undermedveten koll om den andra personen kan innebära ett hot.
Så fungerar känslor
Känslor ger information och är uppmärksamhetsstyrda.
Exempel:
Tänk dig att du vandrar barfota på ett gammalt plankgolv. Plötslig får du en speta i foten. Aj, det gör ont! Du har då fått information om att något hänt med foten. Din uppmärksamhet styrs till foten och du ser spetan som du pillar bort.
Alla känslor är inte så lätta att förstå som när spetan satte sig i foten och det gjorde ont. Vissa känslor är mindre tydliga och avslöjar inte orsaken till känslan. De ger t.ex. information att något är mindre bra men styr inte uppmärksamheten mot orsaken till känslan.
Exempel:
a)
I`s mamma och pappa brukade bråka när familjen gått och lagt sig. I brukade lägga kudden över huvudet och gråta. På dagarna i skolan var I irriterad och blev arg på lärare och kamrater för minsta lilla orsak. I visste inte att irritationen och ilskan berodde på föräldrarnas gräl, därför styrdes I´s mindre bra känslor emot dem som ställde minsta lilla krav eller var till minsta lilla problem för I. Det var de som I hade uppmärksamheten på just då.
b)
P´s mamma och pappa bråkade också på kvällarna. P brukade låsa dörren till sitt rum och spela musik för att slippa höra. Liksom I kände P sig också irriterad och arg på dagarna i skolan. P visade inte sina känslor lika tydligt som I utan höll dem istället inom sig. P var sådan att P ofta funderade på och var uppmärksam på hur P själv gjorde och var i olika situationer. Eftersom P ofta hade uppmärksamheten riktad emot sig själv styrdes känslan av irritation och ilska emot sig själv. P tyckte inte längre att P klarade av någonting bra eller var lika bra som andra. Det fick P att känna sig väldigt ledsen.
c)
S föräldrar bråkade också med varandra. S brukade hoppa ut genom fönstret när de bråkade. S kände sig förtvivlad över att inte kunna göra något åt det hela. S blev argare och argare där S gick på trottoaren. Längre fram stod en snygg motorcykel. S ställde sig att titta på den. Plötsligt sparkade S till den så den välte. S känslor av förtvivlan och ilska gick ut över motorcykel eftersom S hade uppmärksamheten riktad emot den.
d)
K hade gått och lagt sig sent. K var ordentligt trött på morgonen. Någon hade ställt en stol framför toalettdörren. K blev väldigt arg på stolen och kastade den hårt in i väggen.
e)
L var mobbad av två andra i plugget. Eftersom L var rädd för de andra vågade L inte försvara sig. L´s rädsla och förtvivlan gick ut i ilska och mobbing över E eftersom L ofta brukade titta på E och tycka att E´s kläder var fula. L kände sig inte rädd för E utan kände sig istället överlägsen.
Sammanfattningsvis är det så att om vi av någon eller några orsaker har hamnat i ett mindre bra stämningsläge riskerar vi att avreagera oss på det vi för tillfället har uppmärksamheten på, d.v.s. annan person, oss själva, djur, natur eller ting om vi känner minsta motstånd eller svårighet i mötet.
Klär du känslorna i ord blir det lättare att acceptera, förstå och hantera dem. Det är bra att ha någon kompis eller vuxen att diskutera sina känslor med. Att klä sina känslor i ord är mycket viktigt för att kunna må bra, känna glädje, förstå sig själv och andra.
Metafor:
Tänk dig att du inte har några kläder på dig. Du hade säkert inte velat gå utanför huset du bor i. Du hade inte heller släppt in vem som helst till dig, kanske inte någon alls. Lite likadant är det med känslor. Kan vi inte klä våra känslor i ord stannar de inom oss. Om vi stänger inne våra känslor kan det vara svårt att känslomässigt släppa någon annan inpå sig och få förtroende för den personen. Det kan också vara svårt att komma överens med kompisar och andra, om vi inte har koll på våra egna känslor.
Klär vi inte våra känslor i ord kan de visa sig t.ex. genom oro och stress, deppighet eller kanske ilska emot någon, sig själv eller något. Det kan också bli så att vi inte orkar gå till skolan/arbetet eller att vi hela tiden känner oss olyckliga m.m. Det kan vara mycket jobbigt att inte veta vad det beror på att man känner sig på ett visst sätt.
Viktigt att tänka på:
Ibland kan känslor ljuga. T.ex. om vi känner oss ensamma är det vanligt att tänka att det inte finns någon som bryr sig om. Ibland kan vi känna ilska emot någon som vi egentligen tycker väldigt mycket om, det kan nästan kännas som hat mot den personen. Svartsjuka är ett sådant exempel. Därför är det viktigt att utmana känslorna vi har, för att se om de verkligen stämmer.
Lite om hur tankar och känslor hänger ihop:
Om man hamnar i en situation som aldrig upplevts innan, tänker man troligen till och analyserar därigenom det som upplevs. Det kan vara en situation som man inte klarar av så bra. Man kanske tänker: ”Jag är värdelös på det här.” Tankarna i sin tur leder till känslan av att vara misslyckad och inte vara duktig. Nästa gång man hamnar i samma situation kan de känslorna komma fram direkt, utan att man analyserar situationen först. Det kan leda till handling utefter efter känslorna och inte efter vad man egentligen vill eller verkligen kan.
Exempel:
F hade tidigare misslyckats ordentligt med ett stort matteprov. F hade redan innan provet varit helt säker på att misslyckas och tänkte därför mindre bra tankar om sig själv och om sina mattekunskaper. Dessa tankar gjorde att F kände orolig och ledsen. Redan kvällen innan nästa matteprov kände F sig orolig och ledsen. Därför stannade F hemma från skolan dagen därpå.
K som bor i en större stad, blev under första matchen först inte glad när hemmalaget gjorde mål. Orsaken till det var att K inte kände till reglerna för fotboll och inte heller visste vad sporten går ut på. K´s pappa förklarade vad som gäller när hemmalaget och det andra laget gör mål. K funderade lite och kände sig glad över lagets mål. Nästa gång de gjorde mål blev K glad direkt utan att först fundera. Glädjekänslan kom automatiskt. K kopierade också sin pappas känslor och känslouttryck och skrek därför ibland domarjävel.
Ytterligare förklaringsmodell:
Hjärnans funktioner kan liknas lite vid en dators.
I en dator finns arbetsminne och hårddisk. Arbetsminnet är det minne som hanterar det man för tillfället gör på datorn, t.ex. skriver i programmet Word. Genom att klicka på spara så sparas det man skrivit på datorns hårddisk. Sedan går det väldigt snabbt att hämta fram den sparade texten.
I hjärnan finns arbetsminne och långtidsminne (hårddisk). En ny situation du råkar ut för analyserar du i ditt arbetsminne. Det du då tänker och känner sparas/lagras i långtidsminnet. Nästa gång du råkar ut för samma situation hämtas de tankarna och känslorna fram automatiskt.
För att kunna ändra på mindre bra känslor och tankar vi kan ha i vissa situationer, krävs det att vi medvetet hämtar fram dem och försöker tänka på ett nytt och bättre sätt. Det är ungefär som att hämta fram en felstavad text man tidigare sparat på datorns hårddisk och rätta stavfelen, för att sedan spara texten igen. Alla stavar vi fel ibland, alla tänker vi mindre bra om oss själva ibland. Somliga gånger upptäcker vi stavfel och mindre bra tankar själva. Andra gånger behöver vi hjälp att rätta till dessa.
Metafor:
De känslor man skapar hos sig själv genom att tänka bra eller mindre bra, kommer i fortsättningen att fungera som en slags motor. Denna motor kan dra med en dit man inte vill, eller också dit man alltid önskat. Motorn behöver hela tiden nytt bränsle för att fungera. Bra tankar är bra bränsle som gör att motorn tar dig framåt och över jobbiga backar. Mindre bra tankar är dåligt bränsle och gör motorn svag, den orkar inte driva dig framåt över jobbiga backar på ett bra sätt.
Livet är ibland som en specialsträcka på ett rally, med tuff och svår körning, där det gäller att plocka poäng. För att klara denna körning lyssnar föraren på sin medhjälpare kartläsaren. Motorn drivs av specialbränsle som gör den extra stark.
Vad tror du händer om föraren väljer att köra utan kartläsaren? (Vad händer om du försöker leva livet utan att lyssna på andra som kan hjälpa dig?)
Vad tror du händer om föraren väljer att köra utan kartläsare och dessutom har mindre bra bränsle i tanken? (Vad händer om du väljer att försöka leva livet utan att lyssna på andra som kan hjälpa dig, samtidigt som du tänker mindre bra tankar och har mindre bra känslor om dig själv?)
Vad tror du händer om föraren tänker för bra tankar om sin körförmåga? (Vad händer om du tänker för bra tankar om din egen förmåga att klara av saker och ting i livet?)
Tänkvärt:
Att tänka mindre bra tankar om dig själv känns jobbigt. De mindre bra tankarna kan lätt komma att dominera tankar, känslor och därför också handlande i olika situationer. Självförtroendet och självbilden blir inte i en förlängning bättre av att tänka, känna och handla mindre bra.
Att tänka bra tankar om sig själv känns bra, ger utrymme för nya idéer, ny kunskap och styr handlandet till att bli mer stabilt och accepterat av andra. Självförtroendet och självbilden stärks genom att tänka, känna och handla på bra sätt.
För att förstå och kunna förebygga samt åtgärda mobbning måste man som vuxen och pedagog kunna se både barn, sig själv, sin roll och samhället i olika perspektiv, samt även i förhållande till gällande moral och bäst möjliga etiska förhållningssätt.
Under förskoletiden gäller barnperspektivet, att man ska se barnet och barngruppen utifrån dess förutsättningar och möjligheter samt anpassa och leka fram lärande. Här skulle med lagom stora barngrupper finnas gott om tid att på djupare sätt arbeta med barnens förståelse för varandra och deras roll i relation till närmsta omgivningen. Tyvärr ser det på många håll ej så bra ut då barngrupperna är för stora och personaltätheten inte räcker till för att fånga upp och göra barnen mer redo för skolan och livet. Man hinner inte med att tillvarata varje barns perspektiv, d.v.s. hur barnen ser på saker och ting, vad de tycker, vill och behöver. I otillräckligt pedagogiskt förskolearbete kan viss del av grunden för mobbning finnas.
Kastet från förskola upp i skola med helt andra krav är sett ur ett barnperspektiv abrupt, särskilt i förhållande till den stress som orsakas av stora klasser, för få lärare och de höga kraven som är relaterade till lärande- och kunskapsperspektivet inom skolan. Otaliga är de berättelser från barn själva, utifrån barns perspektiv, som berättar om detta. Stress leder hos vissa individer till mindre bra aktiviteter medan det hos andra leder till passivitet, ledsenhet, oro och ångest. Här finns tydlig grobädd för mobbning inbegripet självmobbning.
Skolperspektivet är i grund baserat på rättsperspektivet, eller ska vara det. Ändå rapporterar Friends att 60.000 skolbarn dagligen i skolan utsätts för kränkningar och mobbning. Det talar sitt eget språk och visar att kommuner och skolor missar förebyggande eller åtgärdande av kränkningar, diskriminering eller mobbning. Eftersom kommunerna är huvudmän gällande den kommunala skolans verksamhet måste vi här uppmärksamma hur politikerna i kommunerna arbetar för att uppfylla både gällande ramverk och vad t.ex. Barnkonventionen framför. Politikerperspektivet såväl på regeringsnivå samt på kommunalnivå är i förhållande till mobbning väldigt viktigt och måste avsevärt förbättras.
Samhällsperspektivet vilket delvis utgår från hela tiden ökande produktion och avkastning, gör att barnperspektivet och barns egna perspektiv hamnar i skymundan. Kraven gällande kunskapsperspektivet drar ifrån de känsliga subjekt som barn utgör och förvandlar dem till ett mellanting mellan subjekt och objekt. Det skapas p.g.a. samhällsperspektivet ett slags tunnelseende. Det går för snabbt för att de viktigaste grundläggande perspektiven ska kunna beaktas, tillvaratas och vägvinnande föras framåt. Det mönster samhället hamnat i skapar utan tvekan stress, psykiskt lidande, mobbning och självmobbning.
Individ-, grupp-, relations- och trygghetsperspektiv måste väga tungt och vara vägledande samt bärande för skolans verksamhet. Det är genom en trygg bas lärande- och kunskapsperspektiven kan uppfyllas, och med det samhällsperspektivet. Vi måste dock sakta ned, t.o.m. backa bandet, titta på vad historien säger och med reviderat och uppdaterat kunskapsbegrepp starta om i ett lugnare och vidare perspektivsbeaktande tempo. Har samhället råd att som nu, formligen mobba ut allt fler barn genom för höga krav och med kraven kommande stress?
Första bilden i detta inlägg föreställer ett par glasögon som kan användas metaforiskt. Det är väldigt viktigt för att både förstå och kunna åtgärda mobbning att se fenomenet utifrån olika perspektiv. Pedagogerna i skolan måste kunna se såväl mobbarens, den mobbades och gruppens perspektiv. Pedagogerna måste bildligt talat ta på sig barnens glasögon för att kunna förstå och åtgärda det som händer. På samma sätt kan det vara framgångsrikt att låta mobbaren ta på sig den mobbades glasögon för att förstå vad mobbningen orsakar. Den som mobbats kan få hjälp av att bredda sitt perspektiv, som ofta genom mobbning styrs in på att det är ens eget fel att man utsatts. Konsekvenserna av mobbning leder till dåligt självförtroende och bristande självkänsla. Självanklagelserna kan genom perspektivbreddning lindras och motverkas.
Mer att fundera på och väga in är föräldra-, familje- och fritidsperspektiv, för nog är det så att man inte kan separera världarna skola-fritid från varandra. Barnen befinner sig med en fot i varje värld. Dras mattan undan ena foten blir balansen lidande och den andra foten blir då negativt påverkad och klumpigare… Allt hänger samman och måste beaktas utifrån detta faktum. Begreppet KASAM, känsla av sammanhang är viktigt.
Har du några schyssta infallsvinklar eller synpunkter på artikeln är du välkommen att kommentera nedan eller sända ett mail.
Upplevt grupptryck är när man inom sig känner eller tänker att man måste vara på ett visst sätt för att passa in eller för att vara någon. Ett bra exempel är mode. Den som inte klär sig enligt modet riskerar att blir utanför gruppen och kan bli mobbad. För att bli accepterad är det vanligt att ta efter andras sätt att vara, göra och se ut, trots att ingen har sagt eller gjort något för att påverka.
Verkligt grupptryck är när två eller fler personer på något aktivt sätt gör att andra följer vad de vill. På grund av verkligt grupptryck är det svårt att säga nej, när till det yttre starka mobbare eller annan typ av grupp finns i närheten och använder sina grupptrycksknep.
Den person som faller för verkligt eller upplevt grupptryck ändrar ofta sin attityd, sina åsikter och sitt uppförande, så det bättre stämmer överens med gruppens sätt att fungera. Ibland går grupptrycket så djupt att det ändrar våra sanna känslor, tankar, åsikter, önskemål och handlingar. Det är tyvärr mycket lätt att därför dras med i mobbning utan att förstå vad man egentligen är med och gör emot mobbningsoffret och samtidigt mot andra på skolan eller sin arbetsplats.
Utsätts vi för grupptryck och gör som gänget vill ger handlingen ibland status och gruppens beundran. Det kan vara så att gänget direkt eller indirekt pressar en person att göra något de själva inte vågar. Den mindre bra gruppen kan utsätta en svagare individ för grupptryck och skicka denne ensam eller i spetsen för att utföra mobbning. Att göra som gruppen vill är inte en garanti för att bli accepterad och populär. Märker gänget att det är lätt att få en person dit de vill, utnyttjar de kanske detta för egen vinning och för att ha kul. Gruppen låter ibland den enligt deras perspektiv svagare personen vara med så länge den gör som de säger, men pratar samtidigt illa bakom dess rygg. Sammantaget blir det mobbning i flera led, både mot den som utsätts för grupptryck och mot den eller de som slutligen blir mobbade.
I en situation där mobbning sker, ökar hetsen och grupptrycket inom mobbningsgrupperingen. Det leder ofta till allt grövre verbal mobbning och slutligen till våld, kanske riktigt skadligt eller rent av dödligt våld.
För att stå emot grupptryck måste man vara medveten och stark i sig själv. När gruppen inte lyckas få någon dit de vill kan de öka på grupptrycket och mobba ordentligt: ”Vad mesig du är, Fegis, Bangare, Tönt” o.s.v.. Genom att hetsa och mobba allt mer och aggressivare, även fysiskt, testar de och försöker få individen dit de vill.
Rädslan av att hamna utanför gemenskapen och sökandet efter en egen identitet kan göra att man kopierar andras beteende och handling. Handlar det om negativt grupptryck är det därför lätt att hamna i rollen som mobbare, rasist, kriminell, våldsverkare eller missbrukare. Att hamna i negativ roll brukar till en början innebära mindre farliga eller uppseendeväckande aktiviteter, men kan lätt utvecklas till riktigt allmänfarliga eller självdestruktiva handlingar. Mobbning måste dock alltid ses som mycket allvarligt även om omgivningen eller gruppen inte tycker det.
Ett svårare men långt bättre sätt att bli accepterad är att vara sig själv, stå för det man vill och menar, inte ge efter för negativt grupptryck, och samtidigt vara ödmjuk och lyssna på vad andra vill, tänker och tycker. Detta sätt där manvisar både sig själv och andra respekt är svårare, men ger mycket bättre vinst i form av äkta och varaktig popularitet hos långt fler människor än i den lilla negativa mobbningsgruppen. Att vara sig själv och stå för det man tycker och tänker ger inre trygghet, stabilitet och verklig identitet.
När man som lärare eller annan vuxen ser att det bildas sammansvetsat negativa grupper som inom och utom gruppen använder grupptryck av olika slag samt mobbning, är det inte så mycket lönt att moralisera och på så sätt försöka bringa reda i det som händer. Det gäller att försöka förstå gruppdynamiken och de individer som ingår i gruppens sfär. Det gäller att hitta samt förstå bakomliggande faktorer och skapa kontakt samt relation med gruppmedlemmarna var för sig och tillsammans. Försöker man med tuffare tag utan detta förfaringssätt kan gruppen känna sig attackerad och stärka den negativa gruppdynamiken, samt eskalera mobbning eller andra dumheter. Mobbningen måste dock stoppas upp utan väntan på närmare kontakt och relation. Mot mobbning är det enda som gäller nolltolerans. Det budskapet måste sedan tidigare, tillsammans med mycket tydlig åtgärds- och konsekvensplan, vara meddelat och införstått alla på en arbetsplats eller skola.
Desto starkare och hårdare en grupp utåt sett är, ju svagare kan gruppmedlemmarna vara. Får gruppen hårt motstånd och allt ställs på sin spets är det inte säkert att gruppmedlemmarna ställer upp för varandra. Den tuffa och mobbande gruppen håller ibland ihop för att känna styrka och för att medlemmarna inte vill visa eller känna sin svaghet. Det kan också vara så att gruppen har en karismatisk och stark ledare som använder negativt grupptryck för att få rädslorespekt och status. Kring denne ledare samlas svagare och vilsna individer vilka kan ses som wannabees, hangarounds, pretenders och underdogs. Finns sådan gruppdynamik bland grupper av skolelever kan det vara bra att satsa extra åtgärder inriktat mot ledaren och gruppens kärna, samtidigt som de andra ges stöd i att inte falla för grupptrycket.
Tänkvärt:
Den som försöker vara någon genom att vara som andra, särskilt de som agerar negativt, är egentligen ingen. Den som följer och gör som andra mindre positiva individer har egentligen ingen egen identitet. Vilken identitet vill du ha, vill du vara negativ följare eller positiv skapare?
