CS CLUB SCHYSST
TILLSAMMANS MED DIG

Om CLUB SCHYSST mot mobbning

Enligt undersökningar blir upp emot 60.000 barn och ungdomar varje dag i skolan utsatta för kränkning och mobbning. I vuxenlivet rör det sig om betydligt fler. Tidigare, innan dataåldern, kunde hemmet vara en frizon från mobbning. Idag fungerar det inte så då nätmobbning har blivit ett mycket tråkigt fenomen. Ingen tjänar på mobbning. Visserligen kan mobbaren tillfälligt känna styrka, fast falsk sådan. Mobbning skadar inte bara den som utsätts, utan också mobbaren själv, mobbningsoffrets närstående, hela skolan och hela samhället. Mobbning kostar samhället mellan 30-80 miljarder varje år. Tänk vad mycket annat som skulle kunna bli gjort för de pengarna. 

Meningen med CS CLUB SCHYSST är att skapa delaktighet i arbetet emot mobbning, vilket som fenomen indirekt och direkt hänger samman med främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet och droger. Musik har alltid varit glädjeskapande, budskapsbärande och sammanförande. Med hjälp av musiken och glädjen går det lättare att framföra budskapet och få detsamma att fastna, spridas och vidareutvecklas. Musikhistorien har tidigare tydligt visat detta. Om inte annat kan CLUB SCHYSST clubkvällar vara ett kvitto för barn och ungdomar att de gör något bra och därför får uppmuntran samt belöning för sitt arbete i sak. 

cs-club-schysst-musik

En av forskarna som kommit fram till att musik är positivt för hälsan är Thöres Theorell, anknuten till Karolinska Institutet, avd. f. neurovetenskap. Man behöver dock inte vara forskare för att notera detta fenomen på ett rent mänskligt plan. Tittar vi tillbaka på olika kulturer och musikkulturer i närtid, syns tydligt glädje, sammanhållning och budskap. Blues utvecklades på bomullsfälten där slavarna slet och försökte hålla sig både fysiskt och psykiskt vid liv. Rockmusiken förenade ungdomar under efterkrigstiden. Rockmusik användes också inom hippierörelsen Flower Power som bl.a. förespråkade “make love, not war”. Discoeran under 1960- till slutet på 1970-talet byggdes på gemenskap och glädje. Fler olika musikstilar gav sig uttryck på olika sätt, t.ex. synth och punkrock. 

Något som CLUB SCHYSST i arbetet emot mobbning, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet och droger vill ta extra fasta på, är under de förhållanden som musikstilen HIP-HOP kom till och utvecklades. Den diskriminering och rasåtskillnad, kanske bättre benämnt rasism som rådde i Sydafrika och USA, kunde tydlig ses i Bronx, New York där social utslagning var mycket djupgående. Brist på utbildning, arbete, pengar och hållbart boende fick stora konsekvenser.

club-schysst-mobbning-bronx

Barn och ungdomar har inneboende kreativitet vilken i Bronx mynnade ut i skapandet av HIP-HOP kulturen. De hade behov av att känna glädje och samhörighet samt bygga styrka emot förtrycket och ignoransen de utsattes för. Tyvärr medförde situationen också att det uppstod gängbildning, drogmissbruk, kriminalitet, våld och mobbning. I samklang med bristerna och utebliven ledning tog gängen områden i beslag och utropade områdena som deras. Rivalitet med blodiga konsekvenser blev allt vanligare. En av pionjärerna bakom HIP-HOP är Afrika Bambaataa (Lance Taylor). Han var förutom Discjockey och musikskapare involverad i gängbildning och sågs som en stark ledare, men trivdes inte med den negativa utvecklingen. Lance sammankallade gängledarna för medlingssamtal och lyckades trots svårigheter dämpa den negativa gängvåldsamma trenden till stor del. Dessutom arbetade han emot apartheid. 

Flera andra tongivande HIP-HOP artister arbetade emot samma mål. Spridningseffekt utanför samhället gavs när låten The Message av Grandmaster Flash släpptes på skiva. Låten förde fram ett budskap och meddelande om förhållandena och att man inte orkade eller gick med på ha det så här längre. HIP-HOP har ofta beskyllts för att förespråka våld, kriminalitet och droger. Egentligen är musikstilen inte alls av sådan art, utan beskriver istället den verklighet och det liv man lever, med förhoppning om något bättre. 

Mycket dåligt har hänt under denna utveckling, men också mycket bra. Det är just det positiva CS CLUB SCHYSST vill ta tillvara och jobba vidare med. Genom att känna vår historia kan vi lättare bygga vår framtid.

club-schysst-breakdance-hip-hop

Ur HIP-HOP kulturen sprang också breakdance, den dans som anpassades efter Discjockeys sätt att hantera skivorna, där de i stort sett enbart mixade och scratchade ihop breaken i andra artisters låtar till deras egen kreation. Dans är också ett sätt att uttrycka sig, må bra och finna glädje genom.

Det tog en bit in på 1990-talet innan HIP-HOP och R&B (Rhythm & Blues) fick fäste i Sverige. Dessförinnan var det mest pop, synt, rock och den nya musikstilen eurotechno som gällde. Samtidigt var det en trist händelseutveckling som jag (Dj Jerker) samt mina kollegor, vakter och nattclubsägare upplevde ute på discotek och nattklubbar. Klimatet mellan ungdomar hårdnade. Det blev allt mer bråk och bristande mellanmänskligt bemötande. Bemötandet mot Discjockeys ändrades också till det sämre. Det hade inte med den nya musikkulturens inträde att göra utan var knutet till segregation, kulturkrockar och generationer som inte tänkte eller var uppfostrade i samma anda som tidigare generationer. Allt sammanföll olyckligt nog så negativ spiral gavs. Mitt i denna händelseutveckling växte också Internet, både med positiva och negativa följder. I det negativa finns nätmobbningen vilken ger en “illusion” av att man inte så som i verkliga livet behöver ta eller känna ansvar för sina handlingar, samtidigt som den mobbningsutsatta personen aldrig kan få andrum eller känna sig trygg. Positivt är att det via nätet går att knyta gemenskap, få fram budskap samt väga upp och faktiskt vända den ännu pågående trenden. Det krävs dock att vi gör det tillsammans, vilket CLUB SCHYSST syftar till. Ensam är inte stark men tillsammans…

Under CLUB SCHYSST clubkvällar där de bästa hitlåtarna från olika musikstilar mixas samman, finns för alla möjlighet att njuta, släppa loss och kanske även uppträda som artist med sång, dans eller som Discjockey etc.. Vi fäller under clubkvällarna ut våra vingar och reser genom olika årtal, kulturer och musikstilar, samtidigt som budskapet alltid finns där om vikten av att vara schysst, både mot sig själv och andra.

Utbildningsmaterial:

Hänvisningarna till utbildningsmaterial kommer senare att utökas och läggas under separat sida. Bland annat kommer material direkt riktat till pedagoger och politiker samt personal inom kommunala verksamheter.  

För att värma upp inför själva konceptet och clubkvällarna kan det vara bra för både vuxna och unga att titta på följande filmer. Det är bra att titta tillsammans med vuxen och diskutera den information som ges, särskilt i serien HIP-HOP Evolution och filmen Notorious från Netflix samt filmen Studio 54. Här finns möjlighet att diskutera och reflektera kring våld, kriminalitet och droger m.m.. Starta gärna i följdordning som nedan.

1) GREASE, musikdrama från 1978 som på ett lite parodiskt men ändå allvarligt sätt beskriver ungdomskulturen och discoeran i USA.

2) The Get Down, Netflix musikdrama från 2016 där man får följa ungdomar i Bronx 1977. Mycket sevärd och väl beskrivande de förhållanden som tagits upp i texten här. Följ gärna upp med referens (6) nedan. 

3) FAME, romantisk drama-musikalfilm från 1980 som handlar om att vara ung och kämpa för sina drömmar.

4) Flashdance, romantisk musikalfilm från 1983. Filmen handlar om en tjej som förverkligar sina drömmar att bli professionell dansare. 

5) Dirty Dancing, romantisk drama-musikalfilm från 1987 där man får följa en tjej som frigör sig från sina föräldrar. 

Följande kan innehålla olämpligt material för barn och känsliga. Titta i vuxens sällskap.   

6) HIP-HOP Evolution, dokumentärserien från Netflix om hiphopens dynamiska evolution från 70-talet till millennieskiftet som inkluderar intervjuer med några av de största stjärnorna i branschen. Båda sidor av myntet framkommer tydligt, d.v.s. att musiken skapat sammanhållning, glädje och budskap, men att man kämpat hårt mot fattigdom, utanförskap, våld och droger. 

7) Studio 54, drama-musikfilm från 1998. En återblick till discoeran då populära nattklubben Studio 54 under sent 70-tal såg sin glanstid. Filmen visar mycket glädje men också hur fel det går när droger och alkohol tar över. Det finns även en nyare variant mer i form av dokumentär från 2018. 

8) Notorious,  Netflix dokumentär och musikdrama från 2009. Handlar om Notorious B.I.G (Christopher George Latore Wallace) som föddes i Brooklyn 1972 och sköts till döds 1997. B.I.G gick igenom mycket av det tuffa livet. Han var mobbad och utstött men tog igen förlorade barnaår. Han hade drömmar och började med en del snedsteg uppfylla dessa. Innan missuppfattningar och bråk fick vapen att ljuda sade han: “Vi ändrar inte världen utan att ändra på oss själva.” I denna fina men sorgliga film finns mycket att diskutera inom det CLUB SCHYSST vill lyfta fram och verka för.

Följande logotype gäller för CS CLUB SCHYSST:

Varumärkesansökan har gjorts för att stärka konceptet. Texten i logotypen är gjord för stortryck och syns inte som bäst vid mindre skärmvisning. För att använda logotypen krävs tillstånd. 

Logotype för CS CLUB SCHYSST Mot Mobbning
Facebook
Twitter
LinkedIn
Email
Håll kontakt och var schysst

Vill du få uppdatering rörande CLUB SCHYSST nyheter och evenemang, skriv din mail i rutan nedan och klicka på prenumerera.