CS CLUB SCHYSST
TILLSAMMANS MED DIG

Hur mobbning och empati hänger ihop

Ibland sägs det att mobbare inte har någon empati. Det är inte säkert att det stämmer eftersom empatibegreppet ej är så enkelt att man kan säga ja eller nej på frågan om empati saknas när mobbning sker. Här reder Schyssta Bloggen övergripande ut begreppet.
mobbning-empati

Att vara empatisk beskrivs ofta som att förstå andras känslor och att ha medkänsla med andra. Den som mobbar har tidigare generellt utmålats som empatilös eller lida av empatistörning. För att förstå, kunna förebygga och åtgärda mobbning är det viktigt att känna till långt mer än så gällande empatibegreppet i dess helhet. Forskning har ännu inte slutförts men viss bas har lagts i relationen mellan mobbning och empati. 

Empati kan delas in i fyra undergrupper:

Affektiv Empati – Att känna och värdesätta vad den andra känner samt delvis kunna anpassa sitt handlande därefter. Flickor kan ha starkare begåvning än pojkar inom denna empatitypen. 

Kognitiv empati – Att förstå vad den andra personen känner.

Empatisk Precision – Att kunna avgöra från vem känslan kommer, sig själv eller den andra personen. 

Empatisk Omtanke – Att visa omtanke och besvara med medkänsla. För att empatisk omtanke ska kunna ske måste de tre andra begreppsbilderna uppfyllas och fungera tillsammans. 

Mobbare är ofta väldigt skickliga på att manipulera omgivningen och sätta in mobbningen på sådant sätt där det skadar offret som mest och bäst. Om mobbaren inte kunnat tolka in andras känslor hade det varit svårare att mobba på olika direkta och indirekta förfinade samt illmariga sätt, vilka är vanligt förekommande. Forskning har rapporterat att mobbare kan vara duktigare inom kognitiv empati än inom affektiv empati. Mobbningsoffrets känslor värdesätts utefter mobbarens egna medvetna eller omedvetna “mönster” istället för att vidarebearbetas till empatisk precision och omtanke samt medkänsla. 

Fördomar, värderingar, åsikter och roller etc. styr hur empati ska utfalla. Om en annan person inte värdesätts, ses som svag, negativt annorlunda, avvikande eller rent av ett hot, kan empatisystemet få stå tillbaka. Istället aktiveras belöningssystemet när den på något sätt negativt stämplade personen far illa, likt vid mobbning. Det kan ge mobbaren falsk styrkekänsla och glädje att mobba och göra andra illa. 

Som allra mest empati har man i allmänhet med de närmaste gruppmedlemmarna, medan man känner mindre eller inte alls för andra. Undantag finns hos empater som kan sägas vara högkänsligare individer, vilka själva kan fara väldigt illa av när någon annan mår dåligt eller skadas. Högkänsliga och försiktiga empater kan löpa högre risk för att utsättas för mobbning då de i regel är för snälla. Samtidigt kan de vara känsligare för mobbningen i sig och fara mer illa. Det finns också empater som ställer sig på mobbningsoffrets sida och säger ifrån. De har ofta väl utvecklad empatisk totalförmåga och inneboende styrka att vara lite tuffare. 

När det gäller personer med AST – Autismspektrumtillstånd, har det tidigare sagts att de ofta saknar empati. Det stämmer inte eftersom personer med autism generellt både känner av och beaktar andras känslor samt medvetet eller omedvetet styr sitt handlande att vara mera fredligt. Däremot är autister mer benägna att drabbas av en typ av störning som kallas Alexitymi, vilken kännetecknas av att inte kunna känna igen eller styra känslor och att inte kunna klä sina tankar eller känslor i ord. Även andra personer utan autism kan ha Alexitymi. När det gäller barn med autism så kan de lättare utsättas för mobbning eftersom de av vissa okunniga ses som annorlunda och kanske även för att de är så snälla och empatiska att de inte markerar, säger ifrån eller ber om hjälp. 

CS CLUB SCHYSST arbetar såväl som mot mobbning även mot främlingsfientlighet och rasism. Att inflika här är när grupper av personer gör varandra illa via mobbning och våld på till synes helt empatilösa sätt. Det behöver inte betyda att våldsverkarna är empatilösa. Däremot kan det finnas bakomliggande orsaker såsom familjeförhållanden, uppväxtförhållanden, kulturella skillnader och religion m.m.. Barndomen är nämligen den tid där vi färgas av omgivningen och lär grunderna i EQ – Emotionell Intelligens och vilka värderingar som gäller. Inom den specifika gruppen bildas ofta en subkultur som kan skilja sig rejält från samhällets normer och etik. Andra grupper eller individer kan som ovan nämnt nedvärderas och då finns risk att empatisystemet får stå tillbaka i förhållande till belöningssystemet när våld och mobbning sker. 

Läs mer om mobbning i förhållande till upplevt och verkligt grupptryck

Mobbning kan ibland handla om former av narcissism eller psykopati. Dessa människotyper kan också vara väldigt bra på att kognitivt pejla av andras känslor, för att utnyttja, manipulera, skada och själva vinna något på det. 

Låg grad av empati i dess hela begrepp är anknutet till våldsamt beteende. Det kan vara så att våldsamt beteende grundas i osäkerhet och rädsla, vilket i sin tur kan bero på oförmåga att fullt ut förstå och hantera sin omgivning inbegripet andra enskilda individer. Eftersom empati är knutet till våldsamt beteende såsom mobbning, så är empatibegreppet viktigt att beakta och införliva både på individ och gruppnivå i skolans värld.

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email
CS Club Schysst - Dj Jerker

CS Club Schysst - Dj Jerker

Med bred erfarenhet från mobbning, yrkeserfarenhet, akademisk utbildning och forskning ämnar jag låta kunskapen nå vidare för att hjälpa barn, ungdomar och samhället att om möjligt bli schysstare. Det är tillsammans vi når förändring. För att ändra samhället måste vi börja med oss själva. Historisk kunskap gör det möjligt att lättare bygga framtiden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Håll kontakt och var schysst

Vill du få uppdatering rörande CLUB SCHYSST nyheter och evenemang, skriv din mail i rutan nedan och klicka på prenumerera.