...
CS CLUB SCHYSST
MOT MOBBNING MOT FRÄMLINGSFIENTLIGHET MOT RASISM MOT KRIMINALITET MOT VÅLD MOT DROGER
TILLSAMMANS MED DIG

Mobbning orsakar allvarliga förändringar i hjärnan hos ungdomar

Mobbning kan ställa till med obalans i hjärnan hos ungdomar, medföljande psykotiska problem, depression och kognitiva avvikelser.

Mobbning är ett allvarligt problem som påverkar många ungdomar runt om i världen. Det är inte bara en fråga om fysisk misshandel eller verbala övergrepp, utan det kan också ha långsiktiga konsekvenser för offrets mentala och neurologiska hälsa. 

En ny studie från International Research Centre for Neurointelligence vid University of Tokyo har avslöjat hur mobbning påverkar ungdomars hjärnor och kan leda till psykotiska upplevelser. [1] Denna forskning är ett viktigt steg mot att förstå mobbningens djupgående effekter och utveckla strategier för att skydda ungdomars psykiska och neurologiska hälsa.

Hur Mobbning Påverkar Ungdomars Hjärnor

Forskningen, ledd av Naohiro Okada och publicerad i Molecular Psychiatry, visar att ungdomar som har blivit mobbade har lägre nivåer av glutamat i den främre cortex (ACC), en viktig hjärnregion för känslomässig reglering. Glutamat är en signalsubstans i hjärnan som är involverad i inlärning, minne och reglering av humör. Låga nivåer av glutamat i ACC är kopplade till en ökad risk för psykotiska upplevelser, vilket kan vara tidiga tecken på psykiska sjukdomar som schizofreni.

Studien understryker det starka sambandet mellan mobbning och negativa förändringar i hjärnan. Forskarna betonar vikten av tidiga insatser för att förebygga dessa negativa utfall. Antimobbningsprogram i skolor och stöd för mobbningsoffer kan spela en viktig roll i att skapa en trygg och stöttande miljö för alla elever. Dessutom kan både farmaceutiska och icke-farmakologiska interventioner, som kognitiv beteendeterapi, hjälpa till att återställa hjärnans kemiska balans och främja återhämtning.

Mobbning och Psykotiska Upplevelser

Psykotiska upplevelser är en form av mentalt tillstånd där en person förlorar kontakten med verkligheten och upplever osammanhängande tal och beteende. Det inkluderar också hallucinationer och vanföreställningar, vilket är vanligt förekommande i psykiatriska sjukdomar som schizofreni. Forskning har visat att personer som upplever sin första psykos eller har schizofreni med behandlingsbarhet har lägre än normala nivåer av glutamat i ACC-regionen i hjärnan.

ACC spelar en central roll i reglering av känslor, beslutsfattande och kognitiv kontroll. Glutamat är den mest förekommande signalsubstansen i hjärnan och är involverad i en rad olika funktioner som inlärning, minne och reglering av humör. Förändringar i glutamatnivåer har kopplats till olika psykiatriska störningar, inklusive schizofreni, depression och ångest. Genom att mäta glutamatnivåerna i ACC kan forskare få värdefulla insikter i de underliggande mekanismerna för dessa sjukdomar och deras behandling.

Forskningsmetoder och Resultat

För att undersöka sambandet mellan mobbning och glutamatnivåer i ACC använde forskarna magnetisk resonansspektroskopi (MRS), en typ av radiologisk avbildning som används för att visa hjärnans struktur och funktion. Forskarna mätte glutamatnivåerna i ACC-regionen hos japanska ungdomar och jämförde dessa med deras erfarenheter av mobbning och eventuellt stöd.

Resultaten visade att mobbning var associerat med högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser hos ungdomar i tidig ungdom. Dessa symtom liknar psykos men uppfyller inte alla kriterier för en klinisk diagnos av en psykotisk störning. Symtomen kan inkludera hallucinationer, paranoia och radikala förändringar i tänkande och beteende. Det är viktigt att studera dessa subkliniska psykotiska upplevelser för att förstå de tidiga stadierna av psykotiska störningar och identifiera personer som kan befinna sig i ökad risk för att utveckla en klinisk psykotisk sjukdom senare i livet.

Konsekvenserna av Mobbning

Studien visade också att högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser var associerade med lägre nivåer av glutamat i ACC hos ungdomar i tidig adolescence. Detta tyder på att mobbning kan påverka hjärnans kemiska balans och öka risken för psykotiska störningar senare i livet.

Det är viktigt att ta itu med mobbning och erbjuda stöd och resurser till ungdomar som har utsatts för mobbning. Det kan inkludera rådgivningstjänster, stödgrupper och andra resurser för mental hälsa som kan hjälpa ungdomar att hantera de negativa effekterna av mobbning och utveckla motståndskraft. Skolans roll är viktig eftersom barn och unga vistas stor del av dagen där, och därför har högre grad av utsatthet. 

Interventioner och Återhämtning

Forskarna pekar också på möjligheten att använda farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner för att återställa hjärnans kemiska balans och främja återhämtning.

Kognitiv beteendeterapi och mindfulness-baserade interventioner är exempel på icke-farmakologiska metoder som kan användas för att behandla dessa problem. Genom att fokusera på att främja positiva sociala interaktioner och minska aggressivt beteende kan antimobbningsprogram i skolor spela en viktig roll i att förebygga psykotiska störningar och deras subkliniska förstadier.

Sammanfattning

Mobbning kan ha allvarliga konsekvenser för mobbningsoffrets mentala och neurologiska hälsa. Forskning visar att mobbning kan påverka hjärnans kemiska balans och öka risken för psykotiska upplevelser.

Det är viktigt att ta itu med mobbning genom att förebygga samt erbjuda stöd och resurser till ungdomar som har utsatts för mobbning. Antimobbningsprogram i skolor och icke-farmakologiska interventioner som kognitiv beteendeterapi kan vara effektiva verktyg för att främja återhämtning och skydda ungdomars psykiska och neurologiska hälsa.

Genom att förstå de djupgående effekterna av mobbning på ungdomars hjärnor kan vi vidta åtgärder för att förebygga och minska konsekvenserna av detta allvarliga problem. Det är viktigt att skapa en trygg och stöttande miljö för alla elever och erbjuda stöd och resurser till de som har utsatts för mobbning. Endast genom att samarbeta kan vi förbättra ungdomars liv och främja deras psykiska och neurologiska hälsa.

Referens

1] Longitudinal trajectories of anterior cingulate glutamate and subclinical psychotic experiences in early adolescence: the impact of bullying victimization, Naohiro Okada et al., 2024.

Facebook
Twitter
LinkedIn
Email
CS Club Schysst - Dj Jerker

CS Club Schysst - Dj Jerker

Med bred erfarenhet från mobbning, yrkeserfarenhet, akademisk utbildning och forskning ämnar jag låta kunskapen nå vidare för att hjälpa barn, ungdomar och samhället att om möjligt bli schysstare. Det är tillsammans vi når förändring. För att ändra samhället måste vi börja med oss själva. Historisk kunskap gör det möjligt att lättare bygga framtiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Håll kontakt och var schysst

Vill du få uppdatering rörande CLUB SCHYSST nyheter och evenemang, skriv din E-post i rutan nedan och klicka på prenumerera.

Din E-post sparas enligt vår Integritetspolicy