CS CLUB SCHYSST
TILLSAMMANS MED DIG

Mobbning – Kronisk psykosocial stress och psykosomatisk sjukdom

Allt mer intresse har riktats mot stress på arbetsplatser och vad följderna blir. Även skolan har hamnat lite mer i blickfång. Tråkigt nog har inte mobbning i tillräcklig utsträckning relaterats till stress med de symtom och sjukdomar som riskerar att följa. Här tas mobbning kort och koncist upp i förhållande till kronisk psykosocial stress, psykosomatisk sjukdom och andra hälsoeffekter. Längst ned på sidan följer en lista över faktiska och potentiella hälsoeffekter samt sjukdomar som mobbning kan förorsaka. Det finns hjälp att få hur illa det än känns, glöm aldrig det.
Mobbning skapar stress och av det blir man sjuk

Trots att det för cirka 30 år sedan upptäcktes att stressutsatta barn löper större och långt tidigare risk att drabbas av åderförkalkning och kardiovaskulära risker [1], har forskningen inom här aktuellt område haltat. Det beror bland annat på samhälleligt kvardröjande ointresse från potentiella finansiärers sida, samt från forskningsråden som med flera verkar vara konservativa och återhållsamma med forskningsanslag. Den sista spjutspetsforskningen CS CLUB SCHYSST funnit och även själv satt samman här, omtalar jämte hälsoeffekter och sjukdomar att det är brådskande både med fortsatta forskningsinsatser, åtgärder emot mobbning samt hjälp för både mobbare och de som mobbas. 

Mobbning skapar stress och sjukdom

Kortvarig moderat stress kan vara bra för koncentrationen och motivationen. Våra inbyggda stressreaktioner anses kunna fylla livsviktiga funktioner vid kortvarig stress såsom fysiska hot eller andra kravfyllda situationer. När stresspåslaget varar för länge och blir kroniskt överbelastas hjärnan och hamnar tillsammans med kroppen i olag. Negativa och aggressiva handlingar som riktas mot en individ ställer höga krav på denne. Krav i sådan form som mobbning innebär omvandlas till stress och aktiverar kroppens flykt- och kamprespons. Kronisk psykosocial stress uttrycker sig med vissa individuella skillnader i psykosomatisk sjukdom, inlärnings- och prestationsnedsättning samt andra hälsoeffekter. 

En av de kroppsliga reaktionerna som satts i samband med stress är binjureutsöndring av kortisol. Kortisol är ett slags hormonämne vilket påverkar livsviktiga funktioner som DNA-processer, nedbrytning av fett och proteiner samt stimulering av sympatiska nervsystemet. En hel del har tidigare diskuterats kring stress hos barn och hur man ska kunna mäta och utvärdera. Vid Institutet för stressmedicin i Göteborg gjordes strax efter institutets grundande 2003 en intressant undersökning för att bedöma stress hos barn. Man fann högre kortisolnivåer hos flickor än hos pojkar och menar att det kan finnas skillnader mellan könen i hur stressystemet HPA-axeln fungerar. Metoden att mäta kortisol för att utvärdera stress hos barn validerades via deras projekt. [2]

En kinesisk undersökning där man med kontrollgrupp jämförde 80 barn med erfarenhet av att vara mobbade, visar att de mobbade barnen reagerar med högre utsöndring av stresshormonet kortisol vid stresstest kallat TSST – Trier Social Stress Test. I rapporten refereras det till tidigare undersökningar om kortisolnivåer vid mobbning. Dessa har givit olika resultat, vilket kan bero på att långvarig mobbning och kortisolpåslag till sist kan utmynna i för låga kortisolnivåer. [3] Just mätning av kortisol för att bestämma stressläget hos en person är komplicerat. Nivåerna kan variera under året, under dygnet och sjunker normalt en stund efter den stressande händelsen. Olika individer kan dessutom ha varierande utsöndring och kortisolkänslighet.

TSST – Trier Social Stress Test för barn, har idag använts så mycket att det även om forskningen ifråga inte är fullständig, tydligt omtalar att barn som utsätts för stress löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, även upp i vuxen ålder. De barn som är känsligare, t.ex. HSP – Highly Sensitive Person och de barn som varit utsatta för mobbning etc., bör löpa större risker att ta skada av vidare mobbning eller annan form av negativ eller kronisk stress. [3-5]

Vid undersökning av patienter med Cushing´s syndrom (tumör i binjure eller hypofys) framkom att deras höga halter av stresshormonet kortisol påverkar hur viktiga DNA-processer fungerar. Följderna kunde ses som högt blodtryck, diabetes, bukfetma, fettansamling i nacke/ansikte, depression, ångest, utmattning och kognitiva svårigheter. Patientgruppens högre grad av ihållande psykiatriska problem beskrivs bero på gener som är kortisolkänsliga och utveckling av hjärnans funktioner. Patienterna hade betydligt lägre DNA-metylering än kontrollgrupp. [6] DNA-metylering styr hur gener regleras och störningar i metyleringen är allmänt beskrivet bl.a. som förorsak till cancer. 

Kronisk mobbning räknas som traumatisk upplevelse länkad till stressreaktioner. [7] En studie som undersökte kortisolnivåer i hårstrån föreslår att traumatisering leder till dysreglering i kortisolavgivningen och att tillståndet delvis kan mediera länken mellan trauma och risken för utvecklandet av PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom. [8]

Kronisk mobbning riktat mot barn kan genom längre tids svar på hög stress i kroppen medföra för låg kortisolproduktion i vuxen ålder. [9] Det är ett resultat av att kroppens stressystem inte är till för att jobba på högvarv under längre tid. Till sist uppstår skadeverkningar, såväl vid hög som låg produktion då hjärnan och det det autonoma nervsystemet etc. i båda lägena hamnar i obalans. En av skadeverkningarna kallas Broken Heart, på svenska Brustet eller Krossat Hjärta. Det innebär att hjärtat inte regleras som det ska och disformeras samt till sist i värsta fall kan sluta att slå. [10] Mobbning leder inte sällan till depressiva symtom eller uttalad depression. Hjärtproblem anses också kunna leda till depression. Nyligen har en engelsk studie framhållit att förhållandet även kan vara det omvända, att depression leder till problem med hjärtat bl.a. via inflammatorisk inverkan. [18] 

Mobbning har populärt kommit att kallas för toxisk stress. En av orsakerna till det är att stressreaktionerna medför låg-gradig form av systemisk inflammation i kroppen. Studier har hos mobbade barn funnit infektionsbekämpande protein i blodet. Proteinavgivningen kan följa med till vuxen ålder, även efter att mobbningen upphört. Här har man specifikt fångat upp inflammationsmarkören CRP – C-reaktivt protein och beskriver att koncentrationen av proteinet kan vara avhängig av hur mycket mobbning man utsätts eller utsatts för. Intressant är att mobbare, till skillnad både från mobbade individer och de som inte varit inblandade i mobbning, hade lägre nivåer CRP i blodet. Forskare skriver att deras fynd kan vara en del av förklaringen till de hälsoeffekter som ses hos barn och vuxna som utsatts för mobbning. [11]

Stress är en väl förankrad orsak till ökad risk att drabbas av infektioner. Immunförsvaret blir av stressreaktionerna i kroppen nedsatt varvid opportunistiska bakterier och virus lättare kan infektera värden. Infektionen i sig kan sedan ytterligare öka de hormonella stressreaktionerna i kroppen. [12] En av anledningarna att immunförsvaret blir nedsatt av mobbning kan vara att negativa känslor med dess vidare följder kan skapa obalans i mag-tarm floran. Djurförsök har visat att social stress inverkar menligt för den väldigt viktiga balansen i tarmfloran och kommunikationen mellan hjärna och mage. [13-15] Dysbios, d.v.s. obalans i tarmfloran kan leda inflammation i tarmen och läckande tarm. Många hälsoeffekter kan följa på dysbios, bl.a. låg-gradig inflammation och ökad infektionsbenägenhet med vidare följder. Tarmflora i obalans kan också påverka hjärnan och våra känslor negativt eftersom mage och hjärna kommunicerar med och de facto styr varandra. Läckande tarm kan också påverka hjärnan. [16] 

Eftersom mobbning av allt att döma kan leda till ökad infektionsrisk känns det viktigt att följa upp det spåret. I Danmark har en studie nyligen presenterats gällande vidare risker för barn som drabbats av infektion. Även om full kausalitet i detta läget inte kan ges, såg forskarna tydliga bevis för involvering av infektioner och immunsystemet i etiologin av ett brett spektrum av psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna, såsom t.ex. OCD, personlighetsförändringar, tics, autismspektrumstörning och ADHD. [17]

Mobbning skapar även negativ stress hos familjemedlemmar och andra närstående, likt t.ex. skolkamrater och arbetskamrater, till den som utsätts. Det är ännu en anledning för politiker, kommuner, skolor, föreningar och arbetsplatser att aktivt verka emot mobbning. Stress i skolan skapar mer mobbning. Stress och mobbning är därför likt ett dubbeleggat svärd som skadar vilket håll det än svingas åt. 

Faktiska och potentiella hälsoeffekter av mobbning

Med tanke på den forskning som än så länge utförts kan listan gällande hälsoeffekter och sjukdomar p.g.a. mobbning med dess vidare konsekvenser göras väldigt lång, i princip från förkylning till psykisk sjukdom och cancer. Det krävs dock mer, t.ex. att verifiera djurförsöken och forska djupare just rörande mobbningsoffer, innan det med full säkerhet går att säga hur många sjukdomar som kan följa i mobbningsspåret. Hur mobbning träffar och skadar är individuellt eftersom vissa är genetiskt etc. känsligare för stresspåverkan medan andra tål det bättre. Mobbning kan också förvärra redan befintliga sjukdomar och psykiska tillstånd. Här följer en kortare mindmap över faktiska och potentiella hälsoeffekter:

  • Fatigue – Utmattningssyndrom
  • Trauma och PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom
  • Depression
  • Psykiska sjukdomar och störningar
  • AST – Autismspektrumstörning m.fl. Neuropsykiatriska diagnoser
  • Paranoida symtom (känsla av att vara förföljd, skyldig, värdelös)
  • Panikkänslor – Ångest – Oro – Frustration – Ilska – Rädsla
  • Tics – Tankemässiga och fysiska
  • Kronisk livsstilssjukdom och missbruk av varierande slag
  • Destruktivt psykiskt och fysiskt beteende – Självdestruktivt och antisocialt
  • Tillitsbrist – Svårt att lita på människor i omgivningen och sig själv
  • Låg självkänsla – Lågt självförtroende
  • Inlärningsproblem
  • Koncentrationsproblem
  • Kognitiv nedsättning
  • Social rädsla och fobi – Svårt att äta i sällskap
  • Ökad stresskänslighet
  • Svårigheter att fysiskt träna
  • Ätstörning – Viktuppgång – Viktnedgång
  • Tillväxtproblem – Fertilitetsproblem – Sexuella problem
  • Psykosomatiska problem såsom ledvärk, huvudvärk, muskelsmärtor, sömnstörning etc. 
  • Kroniska allvarliga sjukdomstillstånd
  • Kronisk inflammation ledande vidare till olika allvarliga tillstånd
  • Ökad infektionsbenägenhet – Nedsatt immunförsvar
  • Metabol dysfunktion
  • Nedsatt hjärnfunktion kopplat till autonoma nervsystemet
  • Fysiskt och psykisk dysreglering (för mycket, för lite)
  • Kardiovaskulära sjukdomar
  • Högt blodtryck
  • Diabetes typ 2
  • Autoimmuna tillstånd
  • IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Problem med andningsapparaten – Astma etc.
  • Hudsjukdomar
  • Accelererat cellulärt och fysiskt åldrande
  • Ökning av åldersrelaterade sjukdomar, även ned i åldrarna 
  • Listan kan väsentligen utökas. Läs referens [7] för mer information
  • Hjälp gärna CS CLUB SCHYSST att utöka listan samt referenser. Kommentarsfältet finns nedan och meddelande kan även skickas via mail   
Kom ihåg! Det finns hjälp att få hur mörkt och illa det än känns. När man är mobbad kan hjärnan hamna i olag och liksom ljuga för en att man inte är något värd. Samtidigt kan man må dåligt av de processer som startar i kroppen. Kom ihåg att du är guld värd oavsett vad de egentligen osäkra, okunniga och fega mobbarna säger. När man får prata med någon som kan allt det här och när man även får hjälp mot mobbningen/mobbarna, då lättar allt och börjar gradvis kännas mycket bättre. Då kommer livet och glädjen tillbaka. Man får också en fin erfarenhet och kunskap av att det som hänt inte alls var ens eget fel på något sätt. Kunskap är stärkande, även om den från början var jobbig att bli påförd. Kom ihåg att du är fin och börja tala om det för dig själv både i tanke och ord. Bli gärna uppmärksam på vad självmobbning handlar om och tänk som sagt mycket positivt om dig själv. Stor styrkekram från projektledare Dj Jerker på CS CLUB SCHYSST, som skaffat sig kunskap genom att vara utsatt för mobbning både i skola och senare på arbetsplats i skola och inom social verksamhet.

Referenser

1] Childhood Psychosocial Factors and Coronary Artery Calcification in Adulthood The Cardiovascular Risk in Young Finns Study, Markus Jounala et al., 2016. 

2] A New Short Self-Rating Questionnaire to Assess Stress in Children, Walter Osika, Peter Friberg, and Peter Wahrborg, 2007.

3] Bullying Victimization Heightens Cortisol Response to Psychosocial Stress in Chinese Children, Guang Hui Chen et al., 2017. 

4] Det högkänsliga barnet : att växa och må bra i en överväldigande värld, Elaine N. Aron, 2014.

5] Child Anxiety Symptoms Related to Longitudinal Cortisol rajectories and Acute Stress Responses: Evidence of Developmental Stress Sensitization, Heidemarie K. Laurent et al., 2015

6] Reduced DNA methylation and psychopathology following endogenous hypercortisolism – a genome-wide study, Camilla A. M. Glad et al., 2017. 

7] How Well Do We Understand the Long-Term Health Implications of Childhood Bullying?, Pablo Patricio Zarate-Garza, 2017.

8] An integrative model linking traumatization, cortisol dysregulation and posttraumatic stress disorder: Insight from recent hair cortisol findings, Susann Steudte-Schmiedgen et at., 2016.

9] Blunted cortisol responses to stress signal social and behavioral problems among maltreated/bullied 12-year-old children, Isabelle Oullet-Morin, 2011.

10] På riktigt – Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta, CS CLUB SCHYSST, 2019.

11] Childhood bullying involvement predicts low-grade systemic inflammation into adulthood, William E. Copeland et al., 2014.

12] Mechanisms of Stress-Mediated Modulation of Upper and Lower Respiratory Tract Infections, Stover CM, 2016.

13] Social stress leads to changes in gut bacteria, ScienceDaily, 2018.

14] Social Stress Affects Colonic Inflammation, the Gut Microbiome, and Short Chain Fatty Acid Levels and Receptors, Maltz RM et al., 2018.

15] The Role of the Intestinal Microbiome in Chronic Psychosocial Stress-Induced Pathologies in Male Mice, Langgartner D. et al., 2018. 

16] Neuroscience Researcher Dr. Benoit Chassaing Explains How The Gut And Brain Communicate, Dr. Bennoit Chassing, 2018.

17] A Nationwide Study in Denmark of the Association Between Treated Infections and the Subsequent Risk of Treated Mental Disorders in Children and Adolescents, Ole Köhler-Forsberg et al., 2018.

18] Shared mechanisms between coronary heart disease and depression: findings from a large UK general population-based cohort, Golam M Khandaker et al., 2019

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email
CS Club Schysst - Dj Jerker

CS Club Schysst - Dj Jerker

Med bred erfarenhet från mobbning, yrkeserfarenhet, akademisk utbildning och forskning ämnar jag låta kunskapen nå vidare för att hjälpa barn, ungdomar och samhället att om möjligt bli schysstare. Det är tillsammans vi når förändring. För att ändra samhället måste vi börja med oss själva. Historisk kunskap gör det möjligt att lättare bygga framtiden.

2 tankar kring ”Mobbning – Kronisk psykosocial stress och psykosomatisk sjukdom

  1. Jag har de flesta av de skador och sjukdomar som finns med på listan. Fick till och med cancer i immunförsvaret efter sex års stress. Känner flera som varit utsatta för mobbning och fått likanande skador. Somliga har fått Stroke och Tiaatacker.

    Arbetsplatsmobbning ger också dessa skador. Det värsta är att man inte får hjälp till återhämtning när man blivit skadad. Om man ansöker om ersättning från arbetsskadeförsäkringen startar man omedvetet ett mångårigt krig med Försäkringskassan.

    I stället för förståelse och hjälp sätter statens myndighet igång en utmattande häxprocess och stjäl de återstående åren av ens liv. Arbetsskadelagen säger att man skall går ekonomisk skadefri. Då kan man få återhämtning och behandling
    och om inte hälsan kan återställas så går det i vart fall att undvika flera sjukdomar.

    Men detta hindras systematiskt av statens okunniga tjänstemän som sätter en ära i att vinna över svårt skadade människor. Varför vet ingen. Facket och Näringslivet som äger försäkringsbolaget AFA säger att de vill att arbetsskadade skall få rätt till sin ersättning och menar att det finns massor av pengar i systemet. Tyvärr är statens tjänstemän grymma och missunnsamma och hindrar med alla medel att mobbade får upprättelse.
    De vägrar systematiskt att utreda sakligt och underlåter att pröva faktiska omständigheter.
    Hoppas att forskningen kan vinna över dumheten.

    1. Hej Maj-Britt,
      Ingen vet bättre än den som utsatts för mobbning och sedan försökt få hjälp inom vården och samhället i övrigt. Din historia är långt ifrån ensam om att berätta om detta som möter den hjälpbehövande. Tack för att du berättar. Hoppas att du kan finna bättring!

      Arbetet på CS CLUB SCHYSST riktas huvudsakligen mot barn och unga men det finns en tanke om att framöver också gå in på området vuxenmobbning. Det är nämligen så att barn som blir mobbade i skolan möter vuxna för att få hjälp, och den förväntade samt lagstadgade hjälpen uteblir tyvärr ibland. Inom vården hänvisas ofta mobbningsutsatta barn till BUP då de andra instanserna inte vet vad de ska göra för att hjälpa. BUP i sin tur handhar vanligen inte mobbningsärenden. BUP har till uppgift att sätta diagnoser för att kunna hjälpa barn med behov. Deras tid samt personalstyrka är i flera landsting för knapphändig. Med denna erfarenhet vill jag råda barn, ungdomar som känner att de far illa av mobbning att ta kontakt först med förälder eller annan som man litar på, därefter lärare, skolkurator och skolledning för dialog.

      Skolan har skyldighet att omgående sätta in utredning och åtgärder. Om det av någon anledning inte fungerar går det bra att ta kontakt med Socialtjänstens individ- och familjeomsorg som finns i varje kommun. Det går också att anmäla till Skolinspektionen, BEO – Barn- och elevombudet. Man kan få stöd genom att chatta, maila eller ringa till BRIS – Barnens rätt i samhället och få tala med en av deras duktiga kuratorer.

      När man är barn och ung är det lättare att få hjälp än när man är vuxen och utsatt. CS CLUB SCHYSST anser att vi måste diskutera hur verkligheten ser ut och upptäcka både brister, sådant som fungerar bra och sådant där det finns potential att förbättra. Att tiga om allvaret kring mobbning är inte Schysst. Det är bättre att ställa sig upp och säga nog nu, samt ta tag i att ge barn samt unga och vuxna den hjälp och de stöd som förväntas och är lagstadgat. Vi måste bli Schysstare mot varandra och för att nå dit måste vi samarbeta, börja med oss själva och gå vidare i arbetet tillsammans.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Håll kontakt och var schysst

Vill du få uppdatering rörande CLUB SCHYSST nyheter och evenemang, skriv din E-post i rutan nedan och klicka på prenumerera.

Din E-post sparas enligt vår Integritetspolicy