månadsarkiv: mars 2019

Mobbning skapar stress och av det blir man sjuk

Mobbning – Kronisk psykosocial stress och psykosomatisk sjukdom

Trots att det för cirka 30 år sedan upptäcktes att stressutsatta barn löper större och långt tidigare risk att drabbas av åderförkalkning och kardiovaskulära risker [1], har forskningen inom här aktuellt område haltat. Det beror bland annat på samhälleligt kvardröjande ointresse från potentiella finansiärers sida, samt från forskningsråden som med flera verkar vara konservativa och återhållsamma med forskningsanslag. Den sista spjutspetsforskningen CS CLUB SCHYSST funnit och även själv satt samman här, omtalar jämte hälsoeffekter och sjukdomar att det är brådskande både med fortsatta forskningsinsatser, åtgärder emot mobbning samt hjälp för både mobbare och de som mobbas. 

Mobbning skapar stress och sjukdom

Kortvarig moderat stress kan vara bra för koncentrationen och motivationen. Våra inbyggda stressreaktioner anses kunna fylla livsviktiga funktioner vid kortvarig stress såsom fysiska hot eller andra kravfyllda situationer. När stresspåslaget varar för länge och blir kroniskt överbelastas hjärnan och hamnar tillsammans med kroppen i olag. Negativa och aggressiva handlingar som riktas mot en individ ställer höga krav på denne. Krav i sådan form som mobbning innebär omvandlas till stress och aktiverar kroppens flykt- och kamprespons. Kronisk psykosocial stress uttrycker sig med vissa individuella skillnader i psykosomatisk sjukdom, inlärnings- och prestationsnedsättning samt andra hälsoeffekter. 

En av de kroppsliga reaktionerna som satts i samband med stress är binjureutsöndring av kortisol. Kortisol är ett slags hormonämne vilket påverkar livsviktiga funktioner som DNA-processer, nedbrytning av fett och proteiner samt stimulering av sympatiska nervsystemet. En hel del har tidigare diskuterats kring stress hos barn och hur man ska kunna mäta och utvärdera. Vid Institutet för stressmedicin i Göteborg gjordes strax efter institutets grundande 2003 en intressant undersökning för att bedöma stress hos barn. Man fann högre kortisolnivåer hos flickor än hos pojkar och menar att det kan finnas skillnader mellan könen i hur stressystemet HPA-axeln fungerar. Metoden att mäta kortisol för att utvärdera stress hos barn validerades via deras projekt. [2]

En kinesisk undersökning där man med kontrollgrupp jämförde 80 barn med erfarenhet av att vara mobbade, visar att de mobbade barnen reagerar med högre utsöndring av stresshormonet kortisol vid stresstest kallat TSST – Trier Social Stress Test. I rapporten refereras det till tidigare undersökningar om kortisolnivåer vid mobbning. Dessa har givit olika resultat, vilket kan bero på att långvarig mobbning och kortisolpåslag till sist kan utmynna i för låga kortisolnivåer. [3] Just mätning av kortisol för att bestämma stressläget hos en person är komplicerat. Nivåerna kan variera under året, under dygnet och sjunker normalt en stund efter den stressande händelsen. Olika individer kan dessutom ha varierande utsöndring och kortisolkänslighet.

TSST – Trier Social Stress Test för barn, har idag använts så mycket att det även om forskningen ifråga inte är fullständig, tydligt omtalar att barn som utsätts för stress löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, även upp i vuxen ålder. De barn som är känsligare, t.ex. HSP – Highly Sensitive Person och de barn som varit utsatta för mobbning etc., bör löpa större risker att ta skada av vidare mobbning eller annan form av negativ eller kronisk stress. [3-5]

Vid undersökning av patienter med Cushing´s syndrom (tumör i binjure eller hypofys) framkom att deras höga halter av stresshormonet kortisol påverkar hur viktiga DNA-processer fungerar. Följderna kunde ses som högt blodtryck, diabetes, bukfetma, fettansamling i nacke/ansikte, depression, ångest, utmattning och kognitiva svårigheter. Patientgruppens högre grad av ihållande psykiatriska problem beskrivs bero på gener som är kortisolkänsliga och utveckling av hjärnans funktioner. Patienterna hade betydligt lägre DNA-metylering än kontrollgrupp. [6] DNA-metylering styr hur gener regleras och störningar i metyleringen är allmänt beskrivet bl.a. som förorsak till cancer. 

Kronisk mobbning räknas som traumatisk upplevelse länkad till stressreaktioner. [7] En studie som undersökte kortisolnivåer i hårstrån föreslår att traumatisering leder till dysreglering i kortisolavgivningen och att tillståndet delvis kan mediera länken mellan trauma och risken för utvecklandet av PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom. [8]

Kronisk mobbning riktat mot barn kan genom längre tids svar på hög stress i kroppen medföra för låg kortisolproduktion i vuxen ålder. [9] Det är ett resultat av att kroppens stressystem inte är till för att jobba på högvarv under längre tid. Till sist uppstår skadeverkningar, såväl vid hög som låg produktion då hjärnan och det det autonoma nervsystemet etc. i båda lägena hamnar i obalans. En av skadeverkningarna kallas Broken Heart, på svenska Brustet eller Krossat Hjärta. Det innebär att hjärtat inte regleras som det ska och disformeras samt till sist i värsta fall kan sluta att slå. [10] Mobbning leder inte sällan till depressiva symtom eller uttalad depression. Hjärtproblem anses också kunna leda till depression. Nyligen har en engelsk studie framhållit att förhållandet även kan vara det omvända, att depression leder till problem med hjärtat bl.a. via inflammatorisk inverkan. [18] 

Mobbning har populärt kommit att kallas för toxisk stress. En av orsakerna till det är att stressreaktionerna medför låg-gradig form av systemisk inflammation i kroppen. Studier har hos mobbade barn funnit infektionsbekämpande protein i blodet. Proteinavgivningen kan följa med till vuxen ålder, även efter att mobbningen upphört. Här har man specifikt fångat upp inflammationsmarkören CRP – C-reaktivt protein och beskriver att koncentrationen av proteinet kan vara avhängig av hur mycket mobbning man utsätts eller utsatts för. Intressant är att mobbare, till skillnad både från mobbade individer och de som inte varit inblandade i mobbning, hade lägre nivåer CRP i blodet. Forskare skriver att deras fynd kan vara en del av förklaringen till de hälsoeffekter som ses hos barn och vuxna som utsatts för mobbning. [11]

Stress är en väl förankrad orsak till ökad risk att drabbas av infektioner. Immunförsvaret blir av stressreaktionerna i kroppen nedsatt varvid opportunistiska bakterier och virus lättare kan infektera värden. Infektionen i sig kan sedan ytterligare öka de hormonella stressreaktionerna i kroppen. [12] En av anledningarna att immunförsvaret blir nedsatt av mobbning kan vara att negativa känslor med dess vidare följder kan skapa obalans i mag-tarm floran. Djurförsök har visat att social stress inverkar menligt för den väldigt viktiga balansen i tarmfloran och kommunikationen mellan hjärna och mage. [13-15] Dysbios, d.v.s. obalans i tarmfloran kan leda inflammation i tarmen och läckande tarm. Många hälsoeffekter kan följa på dysbios, bl.a. låg-gradig inflammation och ökad infektionsbenägenhet med vidare följder. Tarmflora i obalans kan också påverka hjärnan och våra känslor negativt eftersom mage och hjärna kommunicerar med och de facto styr varandra. Läckande tarm kan också påverka hjärnan. [16] 

Eftersom mobbning av allt att döma kan leda till ökad infektionsrisk känns det viktigt att följa upp det spåret. I Danmark har en studie nyligen presenterats gällande vidare risker för barn som drabbats av infektion. Även om full kausalitet i detta läget inte kan ges, såg forskarna tydliga bevis för involvering av infektioner och immunsystemet i etiologin av ett brett spektrum av psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna, såsom t.ex. OCD, personlighetsförändringar, tics, autismspektrumstörning och ADHD. [17]

Mobbning skapar även negativ stress hos familjemedlemmar och andra närstående, likt t.ex. skolkamrater och arbetskamrater, till den som utsätts. Det är ännu en anledning för politiker, kommuner, skolor, föreningar och arbetsplatser att aktivt verka emot mobbning. Stress i skolan skapar mer mobbning. Stress och mobbning är därför likt ett dubbeleggat svärd som skadar vilket håll det än svingas åt. 

Faktiska och potentiella hälsoeffekter av mobbning

Med tanke på den forskning som än så länge utförts kan listan gällande hälsoeffekter och sjukdomar p.g.a. mobbning med dess vidare konsekvenser göras väldigt lång, i princip från förkylning till psykisk sjukdom och cancer. Det krävs dock mer, t.ex. att verifiera djurförsöken och forska djupare just rörande mobbningsoffer, innan det med full säkerhet går att säga hur många sjukdomar som kan följa i mobbningsspåret. Hur mobbning träffar och skadar är individuellt eftersom vissa är genetiskt etc. känsligare för stresspåverkan medan andra tål det bättre. Mobbning kan också förvärra redan befintliga sjukdomar och psykiska tillstånd. Här följer en kortare mindmap över faktiska och potentiella hälsoeffekter:

  • Fatigue – Utmattningssyndrom
  • Trauma och PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom
  • Depression
  • Psykiska sjukdomar och störningar
  • AST – Autismspektrumstörning m.fl. Neuropsykiatriska diagnoser
  • Paranoida symtom (känsla av att vara förföljd, skyldig, värdelös)
  • Panikkänslor – Ångest – Oro – Frustration – Ilska – Rädsla
  • Tics – Tankemässiga och fysiska
  • Kronisk livsstilssjukdom och missbruk av varierande slag
  • Destruktivt psykiskt och fysiskt beteende – Självdestruktivt och antisocialt
  • Tillitsbrist – Svårt att lita på människor i omgivningen och sig själv
  • Låg självkänsla – Lågt självförtroende
  • Inlärningsproblem
  • Koncentrationsproblem
  • Kognitiv nedsättning
  • Social rädsla och fobi – Svårt att äta i sällskap
  • Ökad stresskänslighet
  • Svårigheter att fysiskt träna
  • Ätstörning – Viktuppgång – Viktnedgång
  • Tillväxtproblem – Fertilitetsproblem – Sexuella problem
  • Psykosomatiska problem såsom ledvärk, huvudvärk, muskelsmärtor, sömnstörning etc. 
  • Kroniska allvarliga sjukdomstillstånd
  • Kronisk inflammation ledande vidare till olika allvarliga tillstånd
  • Ökad infektionsbenägenhet – Nedsatt immunförsvar
  • Metabol dysfunktion
  • Nedsatt hjärnfunktion kopplat till autonoma nervsystemet
  • Fysiskt och psykisk dysreglering (för mycket, för lite)
  • Kardiovaskulära sjukdomar
  • Högt blodtryck
  • Diabetes typ 2
  • Autoimmuna tillstånd
  • IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Problem med andningsapparaten – Astma etc.
  • Hudsjukdomar
  • Accelererat cellulärt och fysiskt åldrande
  • Ökning av åldersrelaterade sjukdomar, även ned i åldrarna 
  • Listan kan väsentligen utökas. Läs referens [7] för mer information
  • Hjälp gärna CS CLUB SCHYSST att utöka listan samt referenser. Kommentarsfältet finns nedan och meddelande kan även skickas via mail   
Kom ihåg! Det finns hjälp att få hur mörkt och illa det än känns. När man är mobbad kan hjärnan hamna i olag och liksom ljuga för en att man inte är något värd. Samtidigt kan man må dåligt av de processer som startar i kroppen. Kom ihåg att du är guld värd oavsett vad de egentligen osäkra, okunniga och fega mobbarna säger. När man får prata med någon som kan allt det här och när man även får hjälp mot mobbningen/mobbarna, då lättar allt och börjar gradvis kännas mycket bättre. Då kommer livet och glädjen tillbaka. Man får också en fin erfarenhet och kunskap av att det som hänt inte alls var ens eget fel på något sätt. Kunskap är stärkande, även om den från början var jobbig att bli påförd. Kom ihåg att du är fin och börja tala om det för dig själv både i tanke och ord. Bli gärna uppmärksam på vad självmobbning handlar om och tänk som sagt mycket positivt om dig själv. Stor styrkekram från projektledare Dj Jerker på CS CLUB SCHYSST, som skaffat sig kunskap genom att vara utsatt för mobbning både i skola och senare på arbetsplats i skola och inom social verksamhet.

Referenser

1] Childhood Psychosocial Factors and Coronary Artery Calcification in Adulthood The Cardiovascular Risk in Young Finns Study, Markus Jounala et al., 2016. 

2] A New Short Self-Rating Questionnaire to Assess Stress in Children, Walter Osika, Peter Friberg, and Peter Wahrborg, 2007.

3] Bullying Victimization Heightens Cortisol Response to Psychosocial Stress in Chinese Children, Guang Hui Chen et al., 2017. 

4] Det högkänsliga barnet : att växa och må bra i en överväldigande värld, Elaine N. Aron, 2014.

5] Child Anxiety Symptoms Related to Longitudinal Cortisol rajectories and Acute Stress Responses: Evidence of Developmental Stress Sensitization, Heidemarie K. Laurent et al., 2015

6] Reduced DNA methylation and psychopathology following endogenous hypercortisolism – a genome-wide study, Camilla A. M. Glad et al., 2017. 

7] How Well Do We Understand the Long-Term Health Implications of Childhood Bullying?, Pablo Patricio Zarate-Garza, 2017.

8] An integrative model linking traumatization, cortisol dysregulation and posttraumatic stress disorder: Insight from recent hair cortisol findings, Susann Steudte-Schmiedgen et at., 2016.

9] Blunted cortisol responses to stress signal social and behavioral problems among maltreated/bullied 12-year-old children, Isabelle Oullet-Morin, 2011.

10] På riktigt – Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta, CS CLUB SCHYSST, 2019.

11] Childhood bullying involvement predicts low-grade systemic inflammation into adulthood, William E. Copeland et al., 2014.

12] Mechanisms of Stress-Mediated Modulation of Upper and Lower Respiratory Tract Infections, Stover CM, 2016.

13] Social stress leads to changes in gut bacteria, ScienceDaily, 2018.

14] Social Stress Affects Colonic Inflammation, the Gut Microbiome, and Short Chain Fatty Acid Levels and Receptors, Maltz RM et al., 2018.

15] The Role of the Intestinal Microbiome in Chronic Psychosocial Stress-Induced Pathologies in Male Mice, Langgartner D. et al., 2018. 

16] Neuroscience Researcher Dr. Benoit Chassaing Explains How The Gut And Brain Communicate, Dr. Bennoit Chassing, 2018.

17] A Nationwide Study in Denmark of the Association Between Treated Infections and the Subsequent Risk of Treated Mental Disorders in Children and Adolescents, Ole Köhler-Forsberg et al., 2018.

18] Shared mechanisms between coronary heart disease and depression: findings from a large UK general population-based cohort, Golam M Khandaker et al., 2019

Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta, på riktigt

På riktigt – Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta

Mobbning skapar kraftfull oro, rädsla samt osäkerhet och får hjärnan att gå upp i ständig försvarsberedskap. Att känna sig ovälkommen, oaccepterad, isolerad, utfryst, utsatt, ledsen, frustrerad och arg skapar stor emotionell påverkan och stress. Möjligheten för återhämtning är liten, särskilt eftersom det mobbade barnet har skolplikt och därmed i princip dagligen under veckorna tvingas att utsättas för sina mobbare. Likadant är det för vuxna som är tvungna att gå till jobbet där mobbning förekommer emot dem. Ytterligare faktor som gör att offret inte får vara ifred är nätmobbningen, som ytterligare ökar stressen och gör det mycket svårt för hjärnan att hantera.

Högst intressant och troligen banbrytande är forskning som utförts i Schweiz, där man via MRI hjärnscanning påvisat att det hos TK-patienter finns störning i hjärnfunktioner samt i kontakten mellan hjärnregioner som processar känslor och regioner som kontrollerar undermedvetna kroppsfunktioner. Forskarna hypotetiserar att stress och överstimulering av det autonoma nervsystemet stör hjärtats funktion, vilket i sin tur leder fram till att hjärtats vänstra halva antar formen av en japansk bläckfiskfälla (takotsubo), genom att ballongliknande svälla i nederdelen medan ovandelen förhåller sig smal. Syndromet leder vidare till effekter som liknar hjärtinfarkt och kan i värsta fall leda till döden. Vidare berättar forskarna att den autonoma nervsystemsfunktionen också är kopplad till andningsapparaten och matsmältningssystemet, mage och tarm. Även här kan störningar p.g.a. stress uppstå. När centra som hanterar stress och känslor störs, nedsätts och inte längre fullt ut kan kommunicera kan den drabbade personens stressresponser störas varvid risken för utvecklande av stressinducerad kardiomyopati ytterligare ökar.  (1)

Forskningen som kopplar mobbning till verkligt brustet hjärta har ännu inte nått så långt, eftersom man inte upptäckte stressyndromet förrän på 1990-talet. Klart fastställt är dock att mobbning orsakar en våg av stressrelaterade symtom samt följder i både kropp och hjärna. Kanske har här aktuella forskare kommit fram till en delförklaring varför mobbade personer även kan drabbas av störningar i mage och tarm och utveckla former av ätstörning, viktproblem, födointolerans o.s.v.?

Enligt Suntarbetsliv i Stockholm upptäcktes det första fallet av ”krossat hjärta-syndrom” i Sverige i samband med att en kvinna sökte vård för hjärtproblem. Det visade sig att kvinnan under lång tid varit utsatt för mobbning på jobbet, som lett till stark stress med vidare konsekvenser. (2)

Enligt internetmedicin.se (3) och andra källor så drabbas äldre kvinnor oftare än män, men stressinducerad kardiomyopati ses såväl hos yngre kvinnor och män samt också hos barn.

CS CLUB SCHYSST är via egen forskning sedan 1991 fullt införstått med de hälsoeffekter som blir resultatet av mobbning. Fler inlägg kommer att följa för att klarlägga mobbningskonsekvenser, anekdoter, evidens och den forskning som finns. Fullständigt tydligt är att mobbning måste tas på allvar. Det är ett folkhälsoproblem som kostar Sverige mellan 30-70 miljarder årligen samt ovärderligt personligt lidande av olika slag.

Referenser:

  1. Altered limbic and autonomic processing supports brain-heart axis in Takotsubo syndrome, Christian Templin et al., 2019.
  2. Mobbning fick hjärtat att brista, Suntarbetsliv, 2014.
  3. Takotsubokardiomyopati (stressinducerad kardiomyopati), Elmir Omerovic och Karl Swedberg, internetmedicin.se, 2013
Positiv Disciplin kan minska mobbning i skola

Positiv Disciplin motverkar mobbning i skolan

Positiv disciplin baseras på arbete och forskning utfört av psykiatrikerna Alfred Adler (1870-1937) och Rudolf Dreikurs (1897-1972).

För att kunna balansera upp och motverka kraftfullt samt utåtagerande kontaktsökande elever, även med narcissistiska drag, arbetade Adler och Dreikurs fram teorin Positiv disciplin. De såg barnet som en social varelse vilken vill finna sin plats, känna gemenskap, meningsfullhet och värde oavsett plats, t.ex. i familjen, skolan eller på fritiden. Utifrån detta faktum och varje individs förutsättningar, familjeförhållanden, kompis- och grupprelationer, tankar, önskemål (mentala karta) etc., kom man fram till att kontakt- och relationsbyggande, uppmuntran och kunskapsförmedling, också utöver skolämnena, fungerade bättre än allmänt moraliserande och bestraffning utan vidare åtgärder. 

Positiv disciplin innebär att man utgår från ett högt människovärde och behandlar situationer med takt, inkännande, vänlighet men ändå med bestämdhet. I metodiken ingår synsättet att misstag ses som möjlighet för inlärning samt korrektion. Innan arbetet kan sätta igång och bära frukt måste ömsesidig kontakt och förståelse ha byggts upp i relationen mellan pedagog och elev. Positiv disciplin leder om förutsättningarna i övrigt är rätt bl.a. till att eleven utvecklar bättre förståelse för sig själv och andra, bättre impulskontroll, emotionell reglering, responsflexibilitet, uppfattningsförmåga och läraktighet (receptivitet). 

Positiv disciplin anpassas som sagt utefter eleven och dess förutsättningar. Det innebär att pedagogen som ska arbeta med eleven måste vara insatt i ämnet mental hälsa, AST – autismspektrumtillstånd, Aspbergers, ADHD, beteendestörningar, depression, trauma, HSP – högkänslighet, utvecklingsstörning, intellektuella funktionshinder och mentala störningar. Vidare måste pedagogen också vara insatt i bakomliggande faktorer till varför mobbning uppstår och hur man kan förebygga, upptäcka och hantera då mobbning sker. 

Positiv disciplin låter enkelt att genomföra men ställer mycket höga krav på samtliga vuxna i skolan. Till att börja med måste man som pedagog arbeta med sig själv både för att förstå och kunna hantera sina egna tankar, känslor och värderingar. Tillika måste pedagoggruppen vara samkörd, arbeta mot samma mål och fungera väl tillsammans. Sådan stabilitet utstrålar och når eleverna som positiv anda samtidigt som skoltryggheten och lärandemiljön totalt ökar samt stärks. 

Positiv Disciplin genom Double Loop Learning och Strukturerade Samtal

Positiv disciplin kan vägvinnande slås samman med CS CLUB SCHYSST variant av Chris Argyris (1923-2013) och Donald Schöns (1930-1997) organisationslära Double Loop Learning. Argyris och Schön framförde tesen att man måste arbeta djupgående för att stadigvarande åtgärda organisatoriska fel: 

Double Loop Learning kan fungerra som utgångspunkt för Positiv Disciplin och arbete mot mobbning

Det går utmärkt att applicera organisationsläran på individnivå när pedagogen ska utforska förutsättningar och mental karta o.s.v. hos eleven som behöver extra stöd. 

Positiv Disciplin innebär att man får kontakt med eleven och även genomför strukturerade samtal

För att enklare och snabbare kunna pricka in inom vilka områden man som bäst kan införa Strukturerade Samtal och Positiv disciplin gäller det att kartlägga hur eleven fungerar. Ovan modell räcker inte riktigt till för att kunna göra det eller för att eleven om mognad finns själv ska kunna börja förstå och ta till sig. Här följer ytterligare bilder för vidare förklaring: 

För att kunna genomföra Positiv Disciplin måste pedagogen ta på sig eleven glasögon och se världen som eleven gör.

Här kommer vi in på ett djupare och mer förklarande plan, där eleven om möjligt själv kan hjälpa till att utforska och pricka in vad som händer, allt för att med vuxenstöd kunna modulera sina känslor, tankar och handlingar till det bättre. Somliga elever har möjlighet att arbeta med sig själva både gällande EQ – Emotionell Intelligens och SQ – Social Kompetens. Andra har av olika anledningar inte så lätt att få kontakt med sina känslor och då kan disciplinträningen stöpas utefter det, så pedagogen individanpassat arbetar inom området Social Kompetens, vilket när det lyckas indirekt faller tillbaka och skapar mer stabilitet i elevens känslovärld.

Som hjälp för att kunna arbeta positivt disciplinärt, metodiskt och parallellt med flera elever har Strukturerade Samtal tagits fram, där det valbart utefter eleven ifråga går att handplocka samtal inom det område där eleven behöver träning. Mer om det finns presenterat under följande länkar:

Det praktiska genomförandet av Positiv disciplin i skolan är inte helt enkelt eftersom klasserna ofta är stora och kunskapskraven samt pedagogens kringarbete minskar den i sak effektiva tid som pedagogen kan ägna sig åt varje elev och gruppen av elever. Ju mer kunskap som pedagogen kan inhämta om förhållningssättet bakom Positiv disciplin desto bättre. Då kan metoden mer smälta samman med helheten i det pedagogiska arbetet. 

Positiv disciplin får inte missuppfattas så att repressalier uteblir vid kraftfullare handling från en elevs sida. Hur man inom skolan lägger upp arbetet är valfritt, men en idé är att repressalie och Positiv disciplin utdelas av olika pedagoger eller skolpersonal i övrigt. Mycket viktigt är att alla elever på förhand är införstådda med vilka regler som gäller.

Positiv disciplin förstärks som metod genom lågaffektivt bemötande. Men det lågaffektiva bemötandet får inte hindra att pedagogen sätter tydliga gränser för vad som är tillåtet eller inte. Har relation skapats kan individuellt avvägd markering göras tydlig för att sedan följas upp med utforskande Strukturerade Samtal och därmed Positiv disciplin. 

Se också en video där debattören Henrik Jönsson genom programmet 100% tar upp denna faktiskt livsviktiga fråga med behovet av disciplin i skolan: 100% Disciplin i skolan måste nu tillses

CS CLUB SCHYSST vill gärna se att ovanstående arbetsmetoder etc. på ett djupgående strukturellt sätt införlivas i skolans värld. Erfarenheten av arbetsmetoderna emot mobbning och psykosociala problem är från artikelförfattarens sida mycket god. 

CS CLUB SCHYSST kan som uppstart kring aktuellt arbete, som uppmuntran, belöning eller enbart belysande arbeta Positivt disciplinärt genom att komma ut med konceptet och köra helt kostnadsfria Clubkvällar på din skola, förening, kommun eller arbetsplats. Den Schyssta Clubkvällen kommer innehålla någon unik tankeväckande övning med musik som pedagogiskt instrument, samt kortfattade budskap om vikten av att vara Schysst mot sig själv och andra. Genom musik skapar vi samhörighetskänsla, glädje och en kunskapsbrygga som eleverna garanterat kommer ha med sig livet ut. Med över 1.800 spelningar såsom Discjockey samt utbildning till pedagog har artikelförfattaren kommit på ett antal knep för att via musiken framföra positiva fastetsande budskap till barn och unga. 

Hör gärna av dig och berätta, eller skriv i kommentarsfältet nedan om dina tankar och erfarenheter.